Dialog om naturvård på Tjäderbergsmöte

I sällskap med sprakande höstfärger och en sol som aldrig ville sluta lysa genomfördes SCA i slutet av september det trettonde referensgruppmötet för Tjäderbergets mångfaldspark. Skaran med deltagare från Länsstyrelsen Västerbotten, SLU, Skogforsk och Naturskyddsföreningen var något mindre jämfört med tidigare år, men engagemanget var lika stort.

– I år hade vi även med en deltagare från Rewilding Sweden, som är en insamlingsstiftelse som arbetar för att återställa och återförvilda svensk natur. SCA har haft en del samverkan med dem, berättar Ulf Hallin, en av SCAs naturvårdsspecialister och den som ansvarar för Tjäderbergets mångfaldspark.

Sedan förra referensgruppmötet hösten 2025 har som vanligt en hel del åtgärder genomförts i parken.

 – Vi har bland annat röjt ungskog på 76 hektar och röjt för att skapa lövdominerade skogar på 14 hektar samt plockhuggigt och gallrat sammanlagt 15 hektar. Vi har även ringbarkat och punktbränt på 10 hektar samt gjort en insektsinventering enligt önskemål som kom på mötet i fjol, redogjorde Ulf.

Insektsinventering i bränd lövskog

– I våras satte vi upp sex IBL2-insektsfällor, alltså forsknings- och inventeringsfällor, i det här området. Fällorna är nu tömda och Roger ska gå igenom resultatet och artbestämma de insekter som fångats in. Då får vi mer fakta om vilka arter som lever här, berättade Ulf.

Därefter begav sig gruppen ut i parken för att titta närmare på några av åtgärderna. Första stopp var ett område med naturvårdsbränd lövskog, en åtgärd som gjordes sommaren 2025, och där SCA i år låtit göra en insektsinventering. Insekterna fångades in med fällor under ledning av insektsforskaren Roger Mugerwa Pettersson från SLU.

Gruppen diskuterade både bränningen och inventeringen och konstaterade att det blir intressant att ta del av resultatet.

Punktröjning runt lövträd

Därefter besöktes ett område där SCA 2013 genomförde en punktröjning runt en del sälgar och aspar. Området är i huvudsak en lövsumpskog som har självföryngrats med främst olika lövträd.

– Det är roligt att se att sälgarna och asparna nu blivit grövre och sju-åtta meter höga. Åtgärden visar på betydelsen att friställa sådana här stammar om man önskar att träden ska bli grova och få stabila kronor, sa Ulf.

Nästa besökspunkt var en utförd plockhuggning och naturvårdande skötsel som gjordes under den gångna sommaren.

– Här tog vi bort all contortatall för att gynna lövträden. Vad ska vi göra nu, är det kanske läge att plantera i de större luckorna? frågade Ulf gruppen.

Det tyckte gruppen dock inte var någon bra idé. Istället ansåg de att det är bättre att låta området vara eftersom det med stor sannolikhet ändå kommer att komma lövträd i luckorna på sikt.

De följande besökspunkterna var ett område med tallskog som Ulf lät kata och ringbarka tillsammans med praktikanter från naturbruksgymnasiet i Vännäs i början av september i år, liksom ett område vid parkens gamla fäbod där man utförde slåtter på en del av den gamla ängsmarken.

– I tallskogen provade vi även punktbränning med bärbrasor för att efterlikna brandskador, berättade Ulf.

Viktigt att resonera tillsammans

Sist besökte gruppen ett område som naturvårdsbrändes 2014.
– Vad ska vi göra här, undrade Ulf. Ska området lämnas för fri utveckling eller ska vi kanske friställa vissa självföryngrade lövträd. Här finns ju en del fina aspar som vi kanske kan friställa så att de kan få stabila trädkronor i framtiden.

Gruppen tyckte dock att det var för tidigt med friställning, eftersom det är stor risk att älgar betar asparna. I stället blev rekommendationen att låta området vara ett tag till.

När Ulf summerade dagen konstaterade han att det är betydelsefullt att gå ut tillsammans för att titta och resonera på plats. Det är också bra att gruppen representerar olika delar som på olika sätt påverkar skogsbruket.

– Det är roligt att få visa upp vad vi göra, och kanske till och med kunna imponera lite med våra åtgärder på dem som är lite kritiska mot SCA, avslutade Ulf.

Foto: Ulf Hallin