Hyggesfritt i fokus på branschträff i SCAs skogar

Samverkansgruppen för hyggesfritt skogsbruk, södra Norrland, bildades hösten 2023. Tanken är att få ett lärande och erfarenhetsutbyte kring hyggesfritt och annan alternativ skötsel som leder till ökad variation i skogen och även odling av kvalitetsvirke för byggnadsvård.

Fältexkursionen lockade närmare 20 deltagare som samlades vid Ejdån nära Graninge i Ångermanland. Här fanns representanter från bland annat Skogsstyrelsen, Sveaskog, Länsstyrelsen Västernorrland, Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen. Flera andra skogsbolag, som också ingår i samverkansgruppen, var inbjudna men kunde inte delta.

– Vi hade valt ut exempel på olika skärmar samt blädning och plockhuggning, för att diskutera hur dessa metoder och åtgärder kan användas för att ta hänsyn och bevara och återskapa olika värden, berättar Askia Sandberg, SCAs naturvårdsspecialist i Ångermanland.

Skapa lövträdsområde

Första stopp var en lövskärm där SCA avverkade främst gran 2018 för att skapa en lövträdsbiotop med björk, som på sikt ska nyttjas för virkesproduktion.

– Området i sig hyser inte så höga naturvärden, men SCA arbetar med att öka andelen lövskog som en del i FSC-certifieringen och detta var ett bra ställe. Här kan björkarna få fortsätta åldras och på sikt kan vi glesa ut skärmen, säger Askia. Många fågelarter gillar lövrik skog med gammal björk så åtgärden gynnar också fågellivet i området.

Gruppen diskuterade för- och nackdelar med åtgärden och funderade på vad som kan bli nästa steg om cirka 10 år. Man konstaterade också att det kan bli en utmaning att få upp ny skog, utan någon form av markberedning och plantering. Hyggesfritt skogsbruk bygger oftast på att man använder sig av naturlig föryngring, men det går att utföra såväl markberedning som plantering i luckor och under skärmar.

– Området är ganska blött så att gynna törstiga björkar är en fördel, var en kommentar.
Om björkarna inte hade lämnats kvar hade marken blivit mycket blötare. För utan björkar som dricker mycket vatten skulle det ha blivit svårt att få en föryngring på plats.

Tre områden med överhållen skärm

Därefter gick färden till Viksmon där SCA använt metoden överhållen tallskärm i tre områden. Här finns tallar som är 160 år gamla och även sandtallskog. Dock förekommer det inte några värdefulla marksvampar här, vilket ibland är fallet i sandtallskog. Det visar en inventering som Mykologiska föreningen har gjort.

– Avsaknaden av marksvampar gjorde att vi kunde bruka området med alternativa metoder. De här skogarna har brukats hårt under en lång tid eftersom det fanns ett järnbruk här förr, sade Askia och fortsatte:

– Här har vi flera exempel på tallskärmar. En del har lämnats obrukad och bevaras av sociala skäl eftersom det är en viktig rekreationsyta för närboende. På sikt kan vi kanske plockhugga en del träd, men då måste vi vara noga med att bevara stigarna.

I den andra delen har SCA tagit ut en del virke i två omgångar (1995 och 2008) och nu består trädskärmen av 138 stammar per hektar. Här är skärmen av äldre tall ganska tät med en rätt hög och tät ungskog av tall och lövträd under, konstaterade gruppen. Dock finns det tydliga kala fläckar, så kallade ”brunnar”, runt en del kvarlämnade tallar där de äldre tallarna konkurrerar ut uppväxande plantor så att de inte får näring och ljus.
– Tallar kräver mycket ljus och det kan göra det svårt med föryngringen på sikt. Kanske måste skärmen av äldre tall glesas ut för att ungskogen ska få fart, funderade gruppen.

Den uppväxande ungskogen behöver också glesas ut i form av röjning och gallring på sikt, konstaterade flera.

– Men glesar man ut för mycket så blir det inte en flerskiktad skog, påpekade Naturskyddsföreningen.

– En glesare skog är bra för rennäringens behov. Öppna bestånd gynnar marklavar, sade några som är skogliga specialister med fokus på rennäringen.

Ta vara på olika värden

Det fick gruppen att diskutera problematiken med att ta vara på skogens olika värden och hur man på bästa sätt kan balansera miljövärden med sociala och ekonomiska värden. Slutsatsen blev att åtgärder som kan vara bra för att gynna vissa värden kan upplevas som negativa för andra värden.

– Men är vi i en skog, frågade Anna. Vad är er känsla?

Alla konstaterade att visst fanns skogskänslan där.

Lars-Olov Sarenmark från Naturvårdsverket betonade att det handlar mycket om att ståndortsanpassa brukningsmetoden. Det innebär att vissa metoder passar bättre under vissa förutsättningar. Exempelvis att det är klokt att spara en skärm i en blötare skog för att behålla en ”vattenpump” som håller tillbaka vattnet så att man kan få upp nya plantor. Ett annat exempel är markberedning och plantering som inte behövs på lättföryngrade områden i vissa sandtallskogar. Men för det krävs en mycket god skogskunskap om lokala förhållanden, och i dag är det få som har den kunskapen.

I den tredje delen med skärmställning, som gruppen inte hann besöka, gjordes ett virkesuttag 2008. Sedan glesades skärmen ut härom året till 25 stammar per hektar, vilket är helt enligt Skogsstyrelsens riktlinjer för skärmar i hyggesfritt skogsbruk.

Blädning i granskog

Efter lunch besökte gruppen ett område med gles, klen granskog med inslag av äldre träd där SCA gjort en blädning.

– Blädningen utfördes 2024. Beståndet i sig hyser inte höga naturvärden men det ligger i ett hänsynsområde som hyser ett antal fridlysta arter. Därför valde vi en hyggesfri metod där vi som första åtgärd bara avverkade i körvägarna, med ett virkesuttag på cirka 20 procent. Om 15-20 år kan vi återanvända körvägarna och ta ut en viss andel större träd vid sidan om vägarna, förklarade Askia.

Naturskyddsföreningen ifrågasatte varför skogen överhuvudtaget måste avverkas.

– Enligt våra kriterier är detta inte skog med så höga värden att det motiverar en frivillig avsättning. Men genom att använda en alternativ metod kan vi bevara livsmiljön för arter samtidigt som vi gör ett försiktigt virkesuttag. På det viset skapar vi inget hygge men vi får ändå ett visst virkesuttag. Samtidigt kan fåglar och växter som behöver skog, som exempelvis lavskrika eller knärot, finnas kvar, förklarade Askia.  

– Blädning är en skonsam metod, sade en i gruppen. Det här blir en win-win-situation, där vi både kan bevara och bruka skogen.

– Ett alternativt skogsbruk är viktigt, och vi måste testa och se vad som fungerar, kommenterade en.

– SCA har följt upp utförandet men i år är det första gången som Skogforsk följer upp hyggesfria metoder systematiskt för att branschen ska se hur de fungerar och därmed få ett större lärande, berättade Anna.

Gruppen diskuterade också kostnaderna för hyggesfria åtgärder och SCAs sammanställningar visar att avverkningskostnaderna kan bli rätt höga för vissa åtgärder. Blädning är till exempel nästa dubbelt så dyr som en skärmställning.

– Men kostnaden är inte i fokus när vi väljer alternativa metoder, utan vi ser vad som kan fungera bäst i beståndet, sade Anna.

Plockhuggning i lövskog

Träffens sista stopp var i en lövrik skog där SCA häromåret utförde en plockhuggning. Här finns bland annat gott om aspar, gamla lövträd och en del  granar och tallar.

– Vi vill skapa ett mer öppet bestånd med en hög andel lövträd. Vi avverkade främst gran men gallrade även ut andra träd för att skapa en parkkänsla.

Gruppen ansåg dock att skogen var lite för tät fortfarande, men att det fanns en fin variation av olika trädslag i olika åldrar i beståndet. Nu får man vänta och se hur skogen utvecklas framöver.

Givande att träffas

När dagen slutligen summerades konstaterade alla att det är väldigt givande att träffas och prata, och att det har ett stort värde att komma ut och se praktiska exempel i skogen.

– Vi ska fortsätta att hålla ihop våra möten och se till att vara ute i skogen för att lära oss mer, avslutade Ulf Flygar, rådgivningsspecialist vid Skogsstyrelsen och sammankallande för samverkansgruppen.

Foto: Misan Lindqvist