SCA och samebyar träffades på fältexkursioner

Normalt brukar det vara FSC Sverige som bjuder in till en årlig fältexkursion mellan skogsbolag och samebyar, men i år hade de inte möjlighet att göra det. Då tog Anna Westerlund och Håkan Sars, som är SCAs tvåspecialister med inriktning på rennäringsfrågor, saken i egna händer.

– Vi beslöt oss för att ordna med två träffar, eftersom vi tycker att det är väldigt värdefullt att kunna träffas i fält och diskutera behov, åtgärder och utmaningar, säger Anna.

Träffades på betesmarker

I Älvsbyn genomfördes fältträffen på samebyn Luokta-Mávas vinterbetesmarker och i Strömsund träffades man på Ohredahke samebys vinterbete.

– Det kändes bra att vi kunde arrangera exkursionerna tillsammans med samebyarna , så att de fick möjlighet att beskriva hur de brukar det landskap som vi befann oss i och berätta vad som är viktigt för dem och vilka utmaningar de brottas med till vardags, säger Håkan.

Förutom samebyarna var även forskare från SLU och Umeå Universitet inbjudna liksom Svenska samernas riksförbund (SSR), SCAs skötselansvariga och specialister inom naturvård och skogsskötsel.

– Forskarna bidrog med den senaste forskningen, tillägger Håkan. De berättade bland annat hur röjning och gallring påverkar marklav, och vad som händer med den så kallade marklavskartan och vilken forskning som är på gång.

Diskuterade åtgärder

Under träffarna tittade gruppen på ett antal olika skogsbestånd där övningar och diskussioner syftade till att belysa på vilket sätt de skapar värde för rennäringen.

– Vi diskuterade vilka åtgärder som kan vara lämpliga att genomföra och utvärderade även några genomförda åtgärder, förklarar Anna.

Samplaneringen omfattar bland annat föryngringsavverkning, vägar, planteringsmaterial (där contortatall ingår) och markberedningsmetoder. Samtalen handlade mycket om hur SCA kan skapa mer användbara landskap för renarna och underlätta för renskötseln vad gäller flytt och bevakningsmöjligheter av hjordarna.

– Det handlar bland annat om hur vi bevarar och sköter lavrika marker och hur vi kan minska de negativa effekterna av för täta bestånd, var vi lägger ris vid gallringar och hur vi kan anpassa avverkningar i äldre skog.  Samplanering ska ske i ett landskapsperspektiv och därför är även åtgärder som röjning och gallring viktiga att hantera när vi samplanerar, så att de utförs på rätt sätt och på rätt platser.

Både röjning och gallring är åtgärder som uppskattas av renskötseln.  
– Det är positivt för marklavar och förbättrar framkomligheten för både renar och renskötare, säger Anna. 

Vilja att samverka

Exkursionerna visar att det finns en god vilja till samverkan. SCAs strategi för långsiktig samverkan med rennäringen, som presenterades i våras, stöttar samverkan och bidrar till ökad förståelse och samsyn mellan parterna.

– Många tycker att den visar att vi har en god ambitionsnivå och att vi ligger i framkant i skogsbranschen. Men det har ju gått alldeles för kort tid för att strategin ska kunna utvärderas mer i detalj, säger Anna.

Och visst finns det motsättningar och frågor där näringarna står en bit ifrån varandra.

–  Vi ser till exempel att det finns skillnader i synen på vilket tempo som åtgärderna ska eller kan genomföras i, och vilka åtgärder som ger bäst effekt. Det krävs därför en fortsatt dialog om vad som ska prioriteras och var, säger Anna. Användningen av contortatallen är ju också en stötesten, men den var ingen framträdande diskussionspunkt under träffarna.

– Vi har också sagt i vår strategi att vi ska nyttja contorta på ett sådant sätt att den minskar påverkan på renskötseln, inflikar Håkan. Ett viktigt led i detta är att tillsammans med samebyarna kartlägga områden av särskild betydelse

Inte en enda lösning

En av de viktigaste lärdomarna som dagarna gav är att renskötselanpassning inte kan behandlas som en generell åtgärd.

– Nej, det finns inte en lösning som passar överallt. Vi behöver utgå från varje sameby och deras platsers funktion för renarna, och väva ihop det med landskapets variation, för att kunna avgöra vilka anpassningar som fungerar att genomföra, säger Anna, och fortsätter:

– SCAs skogsskötsel i områden som har stor betydelse för rennäringen behöver vara mer platsanpassad, variationsrik och ha en tydligare målbild. När detta är på plats har vi goda möjligheter att skapa bättre förutsättningar för både renbete, lavar och skogsproduktion på sikt.

Värdet av utbildning

Per Funkquist, SCAs hållbarhetschef och en av SCAs representanter i den samverkan som sker med Svenska Samernas Riksförbund, ser stor nytta med exkursionerna.

– I vår strategi för SCAs långsiktiga samverkan med rennäringen lyfter vi fram värdet av utbildning och ökad kunskap hos både skogsbrukare och renskötare om hur våra verksamheter påverkar varandra. De här fältdagarna är ett bra exempel på hur vi i praktiken arbetar för att stärka dialogen och öka förståelsen. Genom att skapa en arena för samtal kan vi komma närmare varandra och i förlängningen utvecklar och förbättra hur vi kan ta hänsyn till rennäringens behov i den långsiktiga skogliga planeringen, avslutar Per.

Toppbilden visar gruppen i Strömsund som tittar på en gallring utförd med hänsyn till marklav. Vid gallringen har SCA undvikit att lägga körvägar där det finns marklav och man har även undvikit lägga avverkningsrester på marklaven. Dessutom har vi har sänkt grundytan något på ytor i beståndet som har hög andel marklav, det vill säga vi har glesat ut träden lite mer än vanligt för att gynna lavarna.