Leif Johansson, skoglig specialist på SCA inspekterar ett röjningsbestånd

Röjning − bättre sent än aldrig?

  • Artikel
  • Skog
  • För skogsägare

Tiden har gått fort, du har missat att röja ungskogen och fått ett snårigt bestånd som består av massor med klena, höga stammar. Vad gör du nu? – Ofta är det bättre att röja sent än att inte röja alls. Men ibland är det bästa alternativet att invänta lägsta ålder för föryngringsavverkning för att kunna börja om från början, säger Leif Johansson, skoglig specialist vid SCA.

Som skogsägare har man ofta ganska gott om tid på sig för olika åtgärder, men röjning i ungskog utgör ett undantag. Ibland har man bara ett par år på sig för att pricka in den optimala tidpunkten.

– På magra marker långt norrut har man lite mer tid, men handlar det om bördiga marker gäller det verkligen att vara på tårna. Redan när beståndet är tre, fyra år gammalt bör man kolla till det för att se om det är dags. Har lövträden vuxit i kapp barrträden bör man göra en röjning, säger Leif.

Leif Johansson, skoglig specialist SCA

Värst för tallen

Om man bara blir några år försenad med röjningen är det ofta möjligt att få till ett hyfsat resultat. Blir man däremot riktigt sen, så att stammarna hunnit bli uppemot tio meter höga, är läget ett annat.

– Då har du i regel ett bestånd med massor av klena, höga stammar. Träden har tävlat om att få ljus och därför lagt nästan all sin kraft på att växa på höjden, medan diametertillväxten har blivit väldigt dålig. De här bestånden brukar vara mörka och riktigt snåriga, säger Leif.

Allra värst brukar det vara i bestånd där man har planterat tall, eftersom tallar är beroende av mycket ljus och därmed känsliga för konkurrens.

– De tallar som växt i sådana bestånd har ofta dött eller är mycket små, medan lövträd har tagit över. Gran klarar sig lite bättre eftersom den trivs i skugga, men på grund av trängseln får den ändå en riktigt dålig diametertillväxt.

Räddningsinsats

I det här läget handlar det ofta om att rädda det som räddas kan.

– Det är omöjligt att få till ett fint bestånd, men ofta är det bättre att göra en sen röjning än att inte göra något alls. Det blir inte någon vanlig ungskogsröjning, utan snarare en underväxtröjning som förberedelse inför en gallring.

Efter insatsen får de kvarlämnade träden mer ljus och näring och därmed möjlighet att växa till sig lite innan det är dags för gallring. Röjningen minskar också den framtida avverkningskostnaden, eftersom arbetet går snabbare när skördarföraren inte kommer att behöva bryta av stammar för att komma åt att avverka.

– Men själva röjningen blir mycket dyrare än en vanlig ungskogsröjning. Det kan skilja flera hundra procent, eftersom det är så tidskrävande att röja i den här typen av bestånd. Ändå är det ofta värt kostnaden, säger Leif.

Försiktig röjning

När man gör en sen röjning är det viktigt att gå försiktigt fram. Man behöver röja svagt, alltså inte ta ut så många stammar. Eftersom stammarna är långa och klena är de känsliga för snö och vind, vilket betyder att det finns stor risk för skador om man röjer för hårt.

– När det gäller stamval är det i regel bäst att spara de grövsta stammarna, ofta en blandning av gran och lövträd. Man bör också sträva efter att skapa ett hyfsat jämnt krontak, så att alla träd får lika mycket tillgång till ljus. När träden inte längre behöver tävla om att bli högst får de en bättre diametertillväxt. De lövträd som sparas bör ha en någorlunda stor trädkrona, så att de kan få tillräckligt med växtkraft från fotosyntesen.

– Det gäller att vara uppmärksam vid stamvalet, för i sådana här bestånd är det många lövträd som bara har en liten lövruska högst upp. Helst bör kronan utgöra ungefär hälften av stammen, säger Leif.

Avveckla och börja om

Även om det i de flesta fall är bra att röja även om man är riktigt sent ute, så finns det undantag.

 – Om det ser riktigt illa ut är det ibland bättre att vänta in lägsta ålder för föryngringsavverkning och sedan avveckla beståndet. Sedan börjar man om från början med plantering och markberedning – och röjning i rätt tid, konstaterar Leif.

Att börja om är främst ett alternativ i lövdominerade bestånd, eftersom de går att föryngringsavverka tidigare än tall och gran. För lövdominerade bestånd är den lägsta tillåtna åldern för föryngringsavverkning 35 år.

Kostsam miss

Att missa att utföra röjningen i tid är tyvärr kostbart, vare sig man väljer att göra en sen röjning eller att avveckla beståndet.

 – De flesta skogsägare har lagt pengar på markberedning och plantering och då är det så klart väldigt tråkigt om man inte kan dra någon nytta av den investeringen. Ungskogsröjning är nödvändig för att forma ett bestånd som ger ett bra netto när det är dags för avverkning. Röjning är verkligen en investering för framtiden!

TEXT: Kerstin Olofsson BILD: Olle Melkerhed

  • Skog
  • För skogsägare

Tips från Leif: Så får du röjningen gjord i rätt tid