Här samlar vi information om Skogsstyrelsens nya striktare tillämpning av artskyddsförordningen och hur det påverkar dig som skogsägare. Efter flera vägledande domar i Sverige och i EU måste skogsägare nu ta ett betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid avverkning och andra åtgärder. Bland annat måste man ta hänsyn till alla vilda fåglar.

Senaste nytt

22 juni: Regeringen har beslutat om ändringar i artskyddsförordningen, med syftet att skapa ökad tydlighet och förutsägbarhet. Bland annat begränsas förbudet att störa fåglar. Ändringarna träder i kraft 1 oktober 2022.

Läs mer om regeringens ändringar på regeringen.se

Så tycker Skogsindustrierna om regeringens besked

 

12 maj: Debatt om naturvård och biologisk mångfald i riksdagen angående miljö- och jordbruksutskottets betänkande om bland annat förändringar i det svenska artskyddet. 

Lyssna på debatten eller läs debattprotokollet här

5 maj: Riksdagens miljö- och jordbruksutskott föreslår förändringar i det svenska artskyddet. Bland annat bör fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet regleras var för sig, att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar. Vidare bör regeringen förtydliga att nationella fridlysta arter inte ska kunna försvåra pågående markanvändning, som skogsbruk, avsevärt. 

Läs mer om miljö- och jordbruksutskottets förslag

27 april: Artskyddsförordningen kan ändras inom ett par månader. Det sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg efter sitt tal på Forum för Bioekonomi den 27 april.

Läs mer om beskedet 

13 april: Regeringen har gett Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att underlätta för alla som arbetar i och med skogen så att de praktiskt ska kunna ta hänsyn till enskilda arter och samtidigt få ekonomi i sina verksamheter. I uppdraget ingår bl a att revidera och besluta om myndigheternas befintliga gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket. 

Läs mer om uppdraget 

Den 4 mars gav miljöminister Annika Strandhäll beskedet att regeringen ska ändra i artskyddsförordningen. Läs mer via länkarna.

Välkommet och nödvändigt besked - Skogsindustrierna

Välkommet besked - Skogsstyrelsens generaldirektör

Skogsstyrelsens nya tolkningar

  • Skogsägare är skyldiga att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom
    alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
  • Skogsägare är också skyldiga att ta hänsyn till en rad andra  fridlysta växter och djur vid
    skogsbruksåtgärder. 
  • Inför en avverkning är skogsägare skyldiga att skaffa den kunskap som behövs för att
    inte fridlysta arter ska påverkas på ett sätt som strider mot lagen.
  • Skogsstyrelsen kommer i högre utsträckning att behöva begära in kompletterande
    underlag och utredningar av skogsägare gällande fridlysta arter som kan påverkas
    negativt.
Så påverkas du

Bra länkar

Här listar vi användbara länkar till olika sidor. Skogsstyrelsen uppdaterar löpande sin information till skogsägare. På Naturvårdsverket finns information om artskydd och förteckningar på fridlysta arter. 

Skogsstyrelsens information om de nya råden

Så här kan en utredning om fridlysta arter gå till, inkl frågor och svar från Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd om artskydd

Fridlysta arter - Naturvårdsverket

Information från myndigheter

Frågor och svar

När började Skogsstyrelsen med sin striktare tillämpning?
Beslutet som Skogsstyrelsens generaldirektör fattade den 9 februari gällde med omedelbar verkan.

Är det någon idé att avverka just nu eller bör jag vänta och se vad som händer med rättsutvecklingen?
Det finns inget i dagsläget som talar för att det är rätt att vänta med skogliga åtgärder. En väl avvägd naturhänsyn bedömer vi, i de allra flesta fall, är tillräckligt för att en avverkning ska uppfylla artskyddsförordningen. Våra traktplanerare och avverkningslag är vana vid att utforma hänsynen på ett sätt som uppfyller skogssektorns gemensamma målbilder, till exempel genom att lämna skyddszoner mot vattendrag, naturvärdesträd och mindre så kallade hänsynskrävande biotoper.  Om det behövs specifik hänsyn till enskilda artförekomster har vi egna specialister som kan avgöra hur en åtgärd bör anpassas.

Behovet av hänsyn vid avverkning beror inte bara på hur den avverkningsplanerade skogen ser ut, utan även på hur omkringliggande skog brukas. Har man en skogsbruksplan hos oss har man därför extra bra möjligheter att fortsätta sköta om sin skog som tidigare.

Vilken hjälp kan jag få av SCA?  
Som verksamhetsutövare har vi ett gemensamt ansvar med dig som skogsägare att leva upp till relevant lagstiftning i alla skogliga åtgärder. Med oss som partner kan du vara trygg med att du får bra stöd och råd oavsett vilken åtgärd du vill genomföra på din fastighet.

Tillsammans med dig som skogsägare och berörda myndigheter kommer vi i de allra flesta fall att hitta bra lösningar. I de få fall som ändå kan uppstå, där artskyddet innebär inskränkningar utöver vad du som markägare anser vara rimligt, kan SCA bistå med inventerings- och/eller utredningsarbete, eller så kan vi hänvisa dig till annan expertis inom exempelvis juridik och naturvård.

Vilket ansvar har SCA om jag anlitar er?
SCA ansvarar för att göra en tillräckligt detaljerad avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen och se till att avverkningen sker i enlighet med gällande lagstiftning. Det är också vårt ansvar att hålla dig som markägare informerad om eventuella artskyddsärenden och förankra vilken anpassning av åtgärden som du är villig att göra. I vissa fall kanske det bästa för dig är att söka dispens från artskyddsreglerna eller söka ekonomisk ersättning i stället för att avverka.

Vem är verksamhetsutövare? Jag som är skogsägare eller SCA som köpt avverkningen?
I de flesta fall är det SCA som verksamhetsutövare och därmed ansvarig för att artskyddsreglerna uppfylls i samband med en åtgärd. I vissa fall kan även du som markägare ha ett ansvar, det kan till exempel gälla åtgärder som inte har skett i SCAs regi.  

Varför hänvisar Skogsstyrelsen till miljöbalken och inte bara till skogsvårdslagen?
Tillämpningen av artskyddsförordningen innebär att flera av miljöbalkens krav också gäller, vilket betyder att Skogsstyrelsen nu kan ställa mer långtgående krav på inventeringar och hänsyn till enskilda arter än vad de kunde tidigare. I miljöbalken finns ett tydligare så kallat ”kunskapskrav” på den som ska genomföra en åtgärd som kan påverka naturmiljön eller fridlysta arter. Det betyder att den som tänker avverka måste redovisa att man har kunskap om vilka arter som man behöver ta hänsyn till. Rent praktiskt innebär detta att Skogsstyrelsens handläggningstid av avverknings-anmälningar kan bli längre än de sex veckor som normalt sett gäller.

Läs mer om miljöbalken i skogen här

Får jag avverka 6 veckor efter min avverkningsanmälan om jag inte har fått något förbud från Skogsstyrelsen?
Så här säger Skogsstyrelsen på sin hemsida: "Ja, men på egen risk om det inte är utrett vilka fridlysta arter som eventuellt kan ta skada av åtgärden. Det är markägaren som är ansvarig för att utreda vilka fridlysta arter som riskerar att påverkas negativt av en avverkning samt vidta åtgärder för att undvika det."

Vad kan jag göra om jag får ett avverkningsförbud av Skogsstyrelsen?
Du har två möjligheter. Det ena är att du kan överklaga själva beslutet, vilket görs till Mark- och miljödomstolen. Det andra är att du kan ansöka om dispens från artskyddsförordningen hos länsstyrelsen för att kunna utföra åtgärder som kan ge negativ påverkan på artens möjligheter att finnas kvar i det område du vill avverka.

Har jag rätt till ersättning om jag inte får avverka? 
Du kan ha rätt till ersättning, enligt tidigare domslut. Tidigare domar har gett markägare rätt till ersättning i de fall där de har hindrats från att bruka sin skog på grund av artskyddsregler. I ett fall krävdes det dock att markägaren först hade nekats dispens från artskyddet. Vägen till ersättning kan med andra ord vara lång. 

Artskyddsförordningen

Sveriges artskyddsförordning innehåller fridlysningsbestämmelser som berör alla vilda fåglar och vissa utpekade djur- och växtarter, (till exempel är alla orkidéer fridlysta). Förutom att förordningen grundar sig på svenska fridlysningsregler vilar den också på två EU-direktiv – det så kallade livsmiljödirektivet (art- och habitatdirektivet) och fågeldirektivet. 

I livsmiljödirektivet får vissa särskilt utpekade arter ett individskydd medan fågeldirektivet syftar till att skydda arter av fåglar, och inte individer. Men när direktiven implementerades i den svenska artskyddsförordningen slogs EU-direktiven samman. Det fick till följd att svensk lagstiftning nu går mycket längre än vad EU gör och menar att varje fågel ska skyddas på individnivå istället för att beakta de olika arternas bevarandestatus. Förutom att artskyddsförordningen slår fast att det råder förbud att avsiktligt döda fåglar är det även förbjudet att skada fåglars fortplantningsområden och viloplatser.

Fakta

Så tycker SCA och skogsnäringen

Regeringen måste agera och se över artskyddsförordningen – och det snarast!

Följderna av den striktare tillämpningen blir orimliga, det omöjliggör skogsbruk under stora delar av året och skapar stor osäkerhet för skogsägare. Det innebär också att vi får färre arbetstillfällen i hela landet, främst i Norrlands inland. Skogsägare påtvingas ett omfattande kunskapskrav, vilket ger markant ökade kostnader för administration och utredningar. Detta gäller ett mycket stort antal avverkningsärenden som rör produktionsskog med begränsade naturvärden. Naturligtvis ska hotade eller ovanliga och skyddsvärda fåglar och växter skyddas, men vi anser att det är fel att pågående markanvändning som skogsbruk ska behövaprövas mot miljöbalken. I de allra flesta fall räcker de hänsynsregler som finns i skogsvårdslagen.

Avverkningsförbud leder också till sämre tillgång på klimatsmarta produkter som kan ersätta fossila produkter, vilket försämrar Sveriges möjligheter till klimatomställningen. Till sist, denna tillämpning påverkar all verksamhet där det finns fåglar och andra fridlysta arter, inte bara skogsbruket. Det drabbar exempelvis jordbruket, bostadsbyggande, ny infrastruktur, turism och friluftsliv. 

Dags att agera!