Kategori: Genom att bruka skogen och bidra med råvara till klimatsmarta produkter har svenska skogsägare en avgörande roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Samtidigt höjs kritiska röster som menar att vi inte bör avverka skog, utan låta träden stå kvar för att fortsätta att binda koldioxid. Vad är bästa vägen?

Fråga: Vänsterpartiet

Svar: Vi anser att skogen måste brukas med större hänsyn till både klimatet och biologisk mångfald. Vänsterpartiet anser att skog fortsatt ska kunna avverkas men att kalhyggesbruket bör fasas ut. Skogens roll att naturligt minska och lagra utsläpp behöver stärkas. Den skog som avverkas måste användas hållbart och endast restprodukter bör användas till biobränsle.

Fråga: Socialdemokraterna

Svar: Nu är inte tiden att begränsa möjligheten till att bruka skogen. Skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och tillväxt i hela landet. Den är en nyckel i klimatomställningen och för att bryta våra osunda beroenden i en alltmer osäker omvärld efter Rysslands aggression.

Fråga: Miljöpartiet

Svar: Tidsperspektivet och vilken strategi som krävs att nå klimatgränserna i Parisavtalet är centralt. Ökade avsättningar ger framför allt positiv nettoeffekt på kolinlagringen på kort och medellång sikt, och är därför en viktig strategi. Det finns också en stor potential att se över hur mer av kolet kan hållas bundet i långlivade produkter.

Fråga: Centerpartiet

Svar: Centerpartiet vill se ett hållbart skogsbruk där vi inte avverkar hela tillväxten. En brukad skog binder mer kol än en obrukad skog. Trakthyggesbruk binder mer kol än blädningsbruk. Den stora vinsten uppstår genom substitutionseffekten. Ett avverkat träd kan användas till timmer och konstruktionsvirke. Från restprodukterna tillverkar vi papper, fasta och flytande biobränslen, hygienprodukter och många nya spännande produkter. För Sverige är det bästa om skogsägaren själv får bestämma.

Fråga: Liberalerna

Svar: Båda delarna behövs. Skogen är en stor nettosänka för koldioxid och behöver fortsätta vara det. Kolet i biomassan som tas ut bör bindas in så länge det går. Att använda virke i långlivade produkter eller i byggnader ger ett högt förädlingsvärde. Kolet i skogsbiomassa som används till kortlivade produkter eller till biobränslen kan i stor utsträckning fångas in när det blir fjärrvärme eller procesvärme i industrin. Vi vill se en snabb och storskalig expansion av bio-CCS*. 2030 ska 10 miljoner ton CO2 fångas in i Sverige, 2035 ska 20 miljoner ton fångas in. * Bio-CCS handlar om infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor.

Fråga: Kristdemokraterna

Svar: Vi anser att ett klokt brukande av skogen, i likhet med hur svenskt skogsbruk bedrivits de senaste ca 30 åren, ger en större nytta för klimatet än att låta den stå obrukad. Utöver den direkta kolbindningen i hus och andra långvariga träprodukter medför substitutionen av andra material att koldioxidutsläpp undviks. Ett stopp för avverkningar skulle få oöverskådliga följder bl a i princip totalt byggstopp och slut på toalettpapper, stopp för mycket av den svenska framgångsrika fjärrvärmen mm.

Fråga: Moderaterna

Svar: Vi måste tänka långsiktigt kring brukandet av skogen. Ett aktivt skogsbruk kan under en lång tid – för alltid – producera produkter som ersätter fossila alternativ i allt från byggmaterial till bränslen. Att bara låta skogen stå är betydligt sämre.

Fråga: Sverigedemokraterna

Svar: Skogens nettoupptag av koldioxid är i Sverige en följd av aktivt brukande. Vi har länge kunnat avverka mer och mer varje år och samtidigt ha ständigt ökande volym växande skog. Allt bättre skogsskötsel har lett till att skogens tillväxt ökat, och eftersom vi har avverkat mindre än tillväxten, har kolupptaget ökat, så att nettoupptaget nu är nästan lika stort som hela Sveriges utsläpp. Dessutom ersätter det virke som avverkas ofta koldioxidalstrande produkter och skogsprodukterna lagrar kol i sig själva. Därför är Sverige redan i dag mycket nära koldioxidneutralt. Att däremot stoppa avverkningar fram till år 2030 eller 2045, skulle leda till att skogens nettoupptag av koldioxid på sikt försvinner. Kortsiktig klimatnytta skulle bli långsiktig klimatskada. Produktionsförmågan i svenska skogar måste inte bara värnas, utan även ökas. Likaså behöver mer forskningsresurser omfördelas till aktiv skogsskötsel och utveckling av nya träbaserade produkter.