Sverige går mot val igen och den 11 september kan du göra din röst hörd! I vår kundtidning Din Skog har vi tagit tempen på Sveriges partier för att se hur de tänker kring en rad viktiga frågor som berör skogsägare. Hur resonerar de olika partierna kring äganderätten? Vilket inflytande ska EU ha? Om skogen ska avverkas – vem bestämmer hur det ska gå till? Det och mycket mer får du svar på här! Är på nyfiken på vilka som svarat från varje parti så ser du det längst ner på den här sidan.
Frågor och svar
Svar: Vänsterpartiet vill införa ett nytt avståndsbaserat och miljöstyrande system för godstransporter på väg. I systemet ska även utländska fordon ingå. Med systemet kan den avståndsbaserade skatten differentieras geografiskt utifrån län och en lägre skattenivå (glesbygdsnivå) kan tas ut för vägar i län med låg befolkningstäthet. Differentieringen kan kombineras med förslaget att en högre skatt tas ut på det beskattade vägnätet i tätorter.
Svar: På kort sikt har vi nu, på grund av höga bränslepriser till följd av Rysslands krig mot Ukraina, för jord och skogsbruk under ett år föreslagit kraftigt sänkt dieselskatt. Reduktionsplikten är viktig och vi behöver därför samtidigt fortsätta bygga ut produktionen av biodrivmedel. Men vi behöver modiga investeringar i mer järnväg så att långväga gods inklusive timmer kan fraktas klimatsmart.
Svar: Virkespriserna måste bli högre. Idag har skogsägaren ofta varken råd med skogsvård eller naturvård. Det behövs satsningar på att skogsägare ska kunna tillgodogöra sig nya affärsmodeller och möjligheter sälja än mer kvalitativa produkter, som bland annat kan vara resultatet av ett mer naturfrämjande skogsbruk, som kan vara lika lönsamt för den enskilde skogsägaren som ett traditionellt trakthyggesbruk. Kunskapen om alternativ till trakthyggesbruket behöver öka.
Svar: Vi behöver fasa ut de fossila bränslena både för klimatet och för att minska Europas beroende av rysk olja och gas. Vi vill se fler miljövänliga fordon genom att underlätta och göra det möjligt och mer lönsamt att välja klimatsmarta alternativ. Vi vill också att skatten på förnybara drivmedel ska sänkas och förbättra möjligheterna för ny produktion av såväl el som biogas och flytande biodrivmedel. Genom att användas av lastbilar med längd 34,5 m och 74 ton BK4 bärighet så kan vi uppnå 35 % klimateffektivitet per tonkm.
Svar: Lastbilstransporter är det alternativ som står till buds i de allra flesta fall. De kommer att dominera även i framtiden. Lastbilarnas koldioxidutsläpp ska bort. På kortare sträckor och längs vältrafikerade vägar är elektrifiering ett effektivt alternativ. Virkestransporter (och även skogsmaskiner) är typiska exempel på sådant som är svårt att elektrifiera. Där behövs i stället fossilfria energibärare som vätgas, biobränslen eller syntetiskt framställd fossilfri diesel (elektrobränsle). Vi ser också gärna att skogsbruket utvecklas mot en större produktion av högkvalitativt sågat virke som med fördel produceras vid mindre sågverk som kan ligga närmare skogen.
Svar: Vi har motionerat om möjligheten till längre lastbilsekipage (HCT-fordon) men även att det är viktigt att BK4-reformen fortsätter. Därutöver måste det finnas bra omlastningspunkter mellan lastbil och järnväg för att ytterligare flytta gods från väg till järnväg.
Svar: Alla transporter måste ställas om till fossilfrihet, och nyckeln till det är elektrifiering. Därför måste vi satsa mer på att bygga ut elproduktion, elnät och laddinfrastruktur. Vi har avsatt en hel miljard mer än regeringen för detta i budgeten. Samtidigt kommer elektrifieringen att gå olika fort för olika trafikslag, och därför är det också viktigt att vi ser till att det finns hållbara biodrivmedel som kan ersätta bensin och diesel. Här krävs mycket mer arbete för att få i gång mer produktion, och en viktig del i det är att inte begränsa hur skogen kan bidra med råvara.
Svar: Med världens högsta drivmedelspriser så vill vi sänka reduktionsplikten från 30 till 5 procent. Det skulle fortfarande med marginal motsvara den svenska produktionen av biobaserade bränslen, men medge stora sänkningar av dieselpriset. På sikt behövs även eldrivna tunga transporter. Antagligen är vätgas den energibärare som är bäst lämpad för tunga transporter, varför Sverige nu måste satsa på utveckling av denna teknologi.
Vi ser vidare att skattesänkningar, budgetsatsningar, ökade avdragsmöjligheter, regeländringar och utredningar behövs för att åstadkomma ett än starkare och än mer miljö- och klimatanpassat svenskt skogsbruk utan att äventyra ekonomin.
Svar: Skogsråvara är en ändlig resurs och måste produceras mer hållbart. Vi kan inte överutnyttja naturens resurser som vi gör i dag. Samtidigt som produktion sker med minskad påverkan på biologisk mångfald och klimat måste återvinning och återanvändning av varor stärkas genom styrmedel och incitament.
Svar: Skogen kan och bör vara en del av den gröna omställningen. Därför måste nyttjandet av den utgå både från en hållbar tillväxt och ett klimatansvar. Vi anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i större utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö.
Svar: Dagens brukande av skogen får inte försämra morgondagens. För att säkra den långsiktiga produktionsförmågan och virkestillgången i skogen måste skogsbruket klimatanpassas och naturhänsynen öka överlag. Redan i dag har vi exempelvis stora problem med återväxten, ras och skred, relaterat till klimatförändringen, på många håll i landet. Nu har vi en stor möjlighet att uppdatera dagens skogsbruksmodeller med mer naturnära, hyggesfria metoder, och mer klimatanpassning av skogsbruket. Det gynnar skogsägarna, uttaget av biomassa, kolsänkan, och den biologiska mångfalden. En riktig win-win för skogen.
Svar: Skogen har flera viktiga uppgifter och den viktigaste inom de närmaste decennierna är att skogen kommer vara en viktig del av klimatomställningen. Sverige behöver öka tillväxten i skogen och det kan ske genom flera sätt. Genom att röja, gallra och bruka våra skogar kan vi öka tillväxten. Gödning i flera steg skulle kunna öka tillväxten. Regelkrånglet i skogssektorn måste minskas. Avsättning av mer skyddad mark måste ske med stor försiktighet.
Svar: Efterfrågan på skogsråvara och därmed också konkurrensen om den ökar i takt med att olika branschen försöker göra sig kvitt fossil råvara. Dessutom finns det ett behov av att skydda mer skog. Ekvationen går inte ihop. Den skogsråvara som finns behöver användas så att den får ett så högt förädlingsvärde som möjligt och binder kolet så länge som möjligt. Det är viktigt att inte införa subventioner till viss användning som kan konkurrera ut annan användning som egentligen vore högre prioriterad.
Skogsråvara kommer också att behöva kompletteras eller ersättas. Till exempel kräver den del av transportsektorn och industrin som inte kan elektrifieras stora mängder biomassa. Alla dessa behov kommer inte att kunna mötas. Därför behöver biobränslen och bioråvara kompletteras med kolväten som framställts syntetiskt från infångad koldioxid och vätgas. Trycket mot ett ökat förädlingsvärde borgar för en ökad lönsamhet för skogsbruket även om uttaget skulle minska något.
Svar: Mängden skog ökar så det bör vara möjligt även framledes att avverka liknande volymer som under de senaste decennierna. Vi anser att Artskyddsförordningen måste skrivas om så att den möjliggör samma form av skogsbruk som de senaste decennierna.
Svar: I debatten glöms det ofta bort att produktionen av skogsråvara är en förutsättning för att lyckas med den gröna omställningen. Det krävs bättre balans mellan möjligheten att bruka skogen aktivt och de krav som ställs. Vi vill till exempel se över några av Sveriges miljömål, som i dag är så långtgående att de i praktiken inte kan nås och därför innebär alltför stora restriktioner på jord- och skogsbruk.
Svar: Skogen är av stor betydelse för landets ekonomi, sysselsättning, friluftsliv, turism, kulturarv och biologiska mångfald. Det är en av våra viktigaste näringar och tillsammans med tillhörande industri är den Sveriges största industriella arbetsgivare utanför storstäderna. Skogsbruket är även en viktig inkomstkälla för väldigt många jordbrukare och bidrar till att upprätthålla ett lönsamt jordbruk med inhemsk livsmedelsproduktion och de för artskyddet och turismen angelägna öppna jordbrukslandskapen.
Svar: Vi delar inte bilden att äganderätten urholkats då inga beslut tagits i riksdagen i syfte att den ska försvagas. Självfallet ska skogspolitiken tillämpas rättssäkert och vi värnar den grundlagsskyddade äganderätten. När det gäller hur skogsbruk ska få bedrivas och vad som behöver skyddas så anser vi att det är en angelägenhet för hela samhället, inte bara den enskilda skogsägaren.
Svar: I november 2021 lämnade den socialdemokratiska regeringen den så kallade skogspropositionen till riksdagen, där vi tydliggör hur skogs- och naturvårdspolitiken bättre ska tillämpas. Där föreslår vi att man ska stärka äganderätten, förenkla och tydliggöra för markägare och skogsnäring, och göra skyddet av värdefulla skogar mer effektivt.
Svar: Det är oerhört positivt att Sverige har många små skogsägare. Vi vill att skogsägare som avsätter skog för skydd lättare ska få ersättning, och ersättningen ska vara skälig. Men debatten om äganderätten har tyvärr handlat om att hela skogsnäringen lättare ska komma undan sitt miljöansvar. Det tar vi avstånd ifrån.
Svar: Att värna om äganderätten och se till att lagstiftningen ”frihet under ansvar”, med enkla men tydliga regler, ligger fast är en central princip i vår politik. Den svenska skogen skapar jobb och välfärd samt har en stor betydelse för oss att nå klimatomställningen. Därför är det viktigt att ägande, ansvar och befogenheter går hand i hand. Att detaljreglera användningen av all skogsmark är varken önskvärt eller görbart.
Svar: Skogspolitiken har två mål: miljömålet och produktionsmålet. De måste balanseras. Ekosystemen ska må bra och antalet hotade arter ska minska samtidigt som skogsbruket bedrivs effektivt och förser samhället med de produkter som vi är så beroende av. Utan engagerade skogsägare vore det omöjligt att arbeta med båda målen samtidigt. Det är skogsägarna som känner sin skog. De allra flesta vill också skydda värdefulla miljöer och förbättra situationen för skogens arter. De senaste två mandatperioderna har regeringen beskrivit skogsägarna som ett problem. Det har skapat en polarisering där skogens intressenter har blivit misstänksamma mot varandra.
Svar: Vi anser att normen om frihet under ansvar och Skogsvårdslagens avvägning mellan produktion och naturvård i allt väsentligt har varit en fungerande politik och lagstiftning. Vi ser att förutsättningarna för skogsbruk kringskärs allt mer, vilket redogörs för i kommande frågor.
Svar: Moderaterna vill att äganderätten stärks, till exempel genom att skydd av natur sker frivilligt och att det alltid betalas ersättning. För oss är det viktigt att Sveriges skogsägare får frihet att bruka sin skog efter eget huvud. Den modellen har lett till ett skogsbruk som i dag kombinerar hög produktion med hög naturhänsyn.
Svar: Sveriges skogar ägs till övervägande del av enskilda ägare. Den svenska modellen för skogsskötsel bygger på att det på samma marker bedrivs både skogsbruk och naturvård, denna ordning vill vi värna. Om mer skogar skyddas helt från brukande, kommer intensiteten på brukandet att behöva öka kraftigt i de övriga skogarna. Vi är övertygade om att det är fel väg att gå. Vi är sålunda kritiska mot en fortsatt uppdelning i intensivt brukade respektive totalskyddade skogar, såsom pågått under nuvarande regering. I dag är det alltför vanligt att ägare fråntas rätten att bruka delar av sin skog, med eller utan ersättning. Detta är orimligt av en lång rad skäl där äganderätt, likhet inför lagen, sysselsättning, tillgång till industriråvara för hållbara produkter och brukade landskap bara är några.
Svar: Vi anser att staten måste anslå högre anslag för skogsskydd så att fler skogsägare kan få ersättning när skog formellt skyddas. Den ersättningsnivå som i dag ges när skog skyddas genom naturreservat tycker vi är rimlig. Vi anser att Sverige bör anta en målsättning att 30 procent av skogsmarken långsiktigt ska skyddas. Hur arealerna ska skötas beror på vilken typ av skydd skogen har samt vilka eventuella skötselåtgärder som behövs i det specifika fallet. Är det naturreservat är det statens ansvar att bära kostnaden för skötsel. När det gäller ansvar för att skydda skog anser vi att det i huvudsak är statens ansvar. Men även skogsnäringen har ett ansvar att avsätta skog för naturvården. Vår nuvarande skogspolitik bygger på överenskommelsen att skogsnäringen frivilligt bär ett sådant ansvar.
Svar: Vi vill att frivillighet ska vara grunden för att skydda skog. Det har vi slagit fast i regeringens skogsproposition. De skogsbrukare som väljer att skydda sin skog ska kompenseras ekonomiskt.
Svar: När det gäller frågan om ersättning handlar det först och främst om att prioritera skogen i statsbudgeten och avsätta medel till ersättning till skogsägare. Tyvärr strök högerpartierna hela S-MP regeringens budgetsatsning på bland annat skydd av skog, vilket kommer drabba hundratals skogsägare som väntar på ersättning, och värdefulla skogar, inte minst fjällskogar, riskerar nu att avverkas. I uppgörelsen om skogen mellan S, MP och C anges tydligt att inga värdefulla skogar ska avverkas. Rent konkret innebär detta för MP att de skogar som Naturvårdsverket ringat in som värdefulla, men ännu ej skyddade, bör ges ett skydd. I samma proposition anges att fler flexibla skyddsformer ska tas fram, så frågan om skötsel beror bland annat på vem som är markägaren. Men tydligt är att många skogstyper är beroende av någon typ av skötsel, och att detta behov är mycket eftersatt idag.
Svar: Formellt skydd ska i huvudsak ske genom markägarinitiativ. Skogsägaren ska ha rätt till 125 % av marknadsvärdet eller ha möjlighet att vara med i Sveaskogs markbytesprogram som Centerpartiet förhandlat fram. Det ska också vara möjligt att behålla ägandet, men få en ersättning för skogsägarens brukandebegränsning samtidigt som man behåller rätten till jakt och fiske, vedhuggning för husbehov och möjlighet att sätta upp en mindre stuga. Ersättning ska kunna sättas in på ett konto som liknar dagens skogskonto för att undvika marginalskatteffekter. Formellt skyddad skog i form av nationalparker och naturreservat sköts av staten, kommunen eller regionen.
Svar: Ingen ska förlora på att bruka sin skog så att värdefulla miljöer växer fram. Vi har föreslagit att beskattningen av ersättning för skydd och naturvårdande insatser ska förändras så att den kan periodiseras via ett skogskonto på samma sätt som andra intäkter från skogen. Skogsägaren ska inte behöva vare sig klaga eller stämma staten för att få sin ersättning. Skog behöver skyddas i hela landet. De skyddade områdena behöver vara sammanhängande på ett sätt som ger arter möjlighet att sprida sig, inte minst i takt med att klimatet ändras. Liberalerna har föreslagit att 85 000 hektar av Sveaskogs innehav ska användas för markbyten. Därutöver bör ytterligare 200 000 hektar av Sveaskogs innehav avyttras i ett nytt markförsäljningsprogram.
Skyddet av skogen ska bygga på frivillighet, det menar vi är en förutsättning för markägarnas aktiva medverkan. Vi vill se en kontrollstation 2026 för att följa upp att frivilligheten fungerar. Det är angeläget att regeringen återkommer med ett tydligt system för att ersätta skogsägare som får avverkningar stoppade i fjällnära skog.
Svar: Grundregeln, enligt KD, är att skogsägaren har rätt till ersättning för arealer utöver ”normal hänsyn” vid avverkning. Det som ska bli föremål för skydd ska vara skyddsvärt, går alltså ej att säga en andel eller areal. Vi anser att skogsägaren ska vara den som i första hand bör utföra skötsel av skyddade områden.
Svar: Sverige undantar redan i dag mycket stora arealer från att brukas. Om de ökar ytterligare minskar skogsbrukets möjligheter att skapa jobb och välstånd samt att bidra till klimatomställningen genom hållbara skogsprodukter. Moderaterna vill därför inte att arealen som är undantagen från att brukas ska öka, och därför sa vi också nej till de förslag som regeringen presenterade i budgeten 2022, och som hade inneburit en kraftig expansion av undantagna skogsområden.
I dag finns det ett skötselunderskott i de områden som staten ansvarar för. Det finns en risk att de naturvärden som finns där går förlorade. Därför bör det satsas mer på underhåll av formellt skyddade områden, något vi också föreslagit i vår budget. När naturreservat inrättas bör det finnas såväl en underhållsplan som en finansieringsplan.
Svar: Vi anser att riksdagen bör besluta att totalarealen skyddad skog och skog undantagen från skogsbruk i Sverige inte ska ökas. Vi vill understryka att restriktioner beträffande brukande av skog utöver vad som är tydligt fastlagt i lag alltid och omgående ska åtföljas av ersättning. Dessutom ska markägaren innan beslut tas ha rätt till överläggning, förenklad rättslig prövning och möjlighet att överklaga beslut.
Svar: Vi anser att skogen måste brukas med större hänsyn till både klimatet och biologisk mångfald. Vänsterpartiet anser att skog fortsatt ska kunna avverkas men att kalhyggesbruket bör fasas ut. Skogens roll att naturligt minska och lagra utsläpp behöver stärkas. Den skog som avverkas måste användas hållbart och endast restprodukter bör användas till biobränsle.
Svar: Nu är inte tiden att begränsa möjligheten till att bruka skogen. Skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och tillväxt i hela landet. Den är en nyckel i klimatomställningen och för att bryta våra osunda beroenden i en alltmer osäker omvärld efter Rysslands aggression.
Svar: Tidsperspektivet och vilken strategi som krävs att nå klimatgränserna i Parisavtalet är centralt. Ökade avsättningar ger framför allt positiv nettoeffekt på kolinlagringen på kort och medellång sikt, och är därför en viktig strategi. Det finns också en stor potential att se över hur mer av kolet kan hållas bundet i långlivade produkter.
Svar: Centerpartiet vill se ett hållbart skogsbruk där vi inte avverkar hela tillväxten. En brukad skog binder mer kol än en obrukad skog. Trakthyggesbruk binder mer kol än blädningsbruk. Den stora vinsten uppstår genom substitutionseffekten. Ett avverkat träd kan användas till timmer och konstruktionsvirke. Från restprodukterna tillverkar vi papper, fasta och flytande biobränslen, hygienprodukter och många nya spännande produkter. För Sverige är det bästa om skogsägaren själv får bestämma.
Svar: Båda delarna behövs. Skogen är en stor nettosänka för koldioxid och behöver fortsätta vara det. Kolet i biomassan som tas ut bör bindas in så länge det går. Att använda virke i långlivade produkter eller i byggnader ger ett högt förädlingsvärde. Kolet i skogsbiomassa som används till kortlivade produkter eller till biobränslen kan i stor utsträckning fångas in när det blir fjärrvärme eller procesvärme i industrin. Vi vill se en snabb och storskalig expansion av bio-CCS*. 2030 ska 10 miljoner ton CO2 fångas in i Sverige, 2035 ska 20 miljoner ton fångas in.
* Bio-CCS handlar om infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor.
Svar: Vi anser att ett klokt brukande av skogen, i likhet med hur svenskt skogsbruk bedrivits de senaste ca 30 åren, ger en större nytta för klimatet än att låta den stå obrukad. Utöver den direkta kolbindningen i hus och andra långvariga träprodukter medför substitutionen av andra material att koldioxidutsläpp undviks. Ett stopp för avverkningar skulle få oöverskådliga följder bl a i princip totalt byggstopp och slut på toalettpapper, stopp för mycket av den svenska framgångsrika fjärrvärmen mm.
Svar: Vi måste tänka långsiktigt kring brukandet av skogen. Ett aktivt skogsbruk kan under en lång tid – för alltid – producera produkter som ersätter fossila alternativ i allt från byggmaterial till bränslen. Att bara låta skogen stå är betydligt sämre.
Svar: Skogens nettoupptag av koldioxid är i Sverige en följd av aktivt brukande. Vi har länge kunnat avverka mer och mer varje år och samtidigt ha ständigt ökande volym växande skog. Allt bättre skogsskötsel har lett till att skogens tillväxt ökat, och eftersom vi har avverkat mindre än tillväxten, har kolupptaget ökat, så att nettoupptaget nu är nästan lika stort som hela Sveriges utsläpp. Dessutom ersätter det virke som avverkas ofta koldioxidalstrande produkter och skogsprodukterna lagrar kol i sig själva. Därför är Sverige redan i dag mycket nära koldioxidneutralt. Att däremot stoppa avverkningar fram till år 2030 eller 2045, skulle leda till att skogens nettoupptag av koldioxid på sikt försvinner. Kortsiktig klimatnytta skulle bli långsiktig klimatskada.
Produktionsförmågan i svenska skogar måste inte bara värnas, utan även ökas. Likaså behöver mer forskningsresurser omfördelas till aktiv skogsskötsel och utveckling av nya träbaserade produkter.
Svar: Sverige har ställt sig bakom såväl EUs som globala åtaganden för att värna biologisk mångfald och klimatet. Hur vi bedriver skogsbruket och skyddar vår natur är av stor betydelse för dessa miljöutmaningar. Vi anser att Sveriges skogsbruk ska bedriva inom dessa ramar. Vilka åtgärder som behövs för att uppnå detta ska Sverige bestämma själva.
Svar: Med växande skogar och aktivt skogsbruk finns möjligheter att bygga mer i trä, öka takten i utbyten av plastmaterial och produktionen av bioenergi. Det står vi upp för i Sverige och på EU-nivå, där vi arbetar för att den svenska skogen ska få fortsätta att brukas hållbart.
Svar: EUs klimatarbete och arbetet för biologisk mångfald bör påverka alla samhällssektorer, även skogsbruket. EUs skogsstrategi kommer att vara avgörande för att skogsbruket ska kunna utvecklas så att hela EU kan möta klimatutmaningen och naturkrisen. Själva skogsstrategin är inte bindande, skogspolitiken är fortfarande nationell. Men EUs klimatlag kommer att påverka alla samhällssektorer, inklusive skogen.
Svar: Att detaljreglera användningen av all skogsmark är varken önskvärt eller görbart. Sverige har varit ett ledande exempel inom skogsvård och behöver bli en kraftfullare röst inom EU och driva på för att andra länder närmar sig våra höga krav på skogsområdet. Vi anser att alla politiska försök att detaljreglera svenskt skogsbruk på EU-nivå behöver motarbetas. EU-länderna borde i stället lära sig av svenskt skogsbruk.
Svar: Förutsättningarna på skogsområdet är väsensskilda i EUs medlemsstater. Det är ett starkt argument för att det mesta inom området bör skötas på nationell nivå där kunskapen finns. Samtidigt finns en rad EU-regelverk som Sverige står bakom och som gäller framför allt ekosystemen i skogen. I den mån kommissionen anser sig behöva mer information om skogen i Europa bör den så långt det är möjligt samlas in via de existerande nationella myndigheterna. Skogsägarna ska inte behöva ägna sig åt någon dubbelredovisning.
Svar: Vid senaste EU-valet drev KD: ”Make EU lagom again”. Vi anser att skogspolitiken gör sig bättre när det blir lokalt anpassat då skog ser så olika ut över EU och även över Sverige.
Svar: Hur den svenska skogen brukas är frågor som ska avgöras i Sverige. Skogsägarna ska ha stor frihet att bruka skogen efter eget huvud. Vi ser med oro på de ökade ambitionerna att detaljreglera det svenska skogsbruketoch kommer att arbeta betydligt mer aktivt i EU än vad den här regeringen gjort, för att värna svenskt självbestämmande över skogen.
Svar: Skogen inom EU ska skötas av medlemsländerna själva, men EU-kommissionen inskränker allt mer denna rätt. EUs ökade inblandning i medlemsländernas skogsbruk har kritiserats av en lång rad skogsländer, dock i mindre grad av Sveriges regering som istället har tenderat att överimplementera EU-reglerna. Regeringen har även uppmuntrat EUs arbete med en taxonomi för hållbara produkter, som nu hotar att utesluta nordisk skogsskötsel, samtidigt som skogsbruk med importerade trädslag i andra EU-länder godkänns.
Som en följd av EU-domstolens tolkningar, har EUs art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv lett till orimliga inskränkningar av medlemsländernas skogsbruk. Sverige måste agera kraftfullt och i samverkan med andra länder för att ändra skrivningarna i direktiven och för att de tillhörande artlistorna ska kunna uppdateras efter hur arterna utvecklas. Här hemma måste lagar och förordningar omgående anpassas så att ingen överimplementering av EUs regelverk om skogsbruk förekommer.
Svar: För att uppnå klimatmålen behöver skogens funktion som kolsänka bevaras de kommande decennierna, därför behöver kalhyggesbruket fasas ut. Vänsterpartiet har föreslagit ett ekonomiskt omställningsstöd till de skogsägare som ställer om sitt skogsbruk från trakthyggesbruk till kalhyggesfria bruksmetoder.
Svar: Före varje avverkning måste en naturvärdesbedömning göras. Den visar vilka naturvärden som skogsägaren ska ta hänsyn till i det planerade avverkningsområdet. Det innebär att varje avverkning behöver utformas utifrån skogsmarkens lokala beskaffenhet och utformas för att ta till vara på hänsynskrävande biotoper, fläckar av sumpskog och kantzoner mot vatten samt grupper av lövträd. Gamla träd, liggande och stående död ved är viktiga för insekter och fåglar. Vid sidan av naturvärden ska även skogsägaren ta hänsyn till kultur- och fornlämningar. Därför är det ett delat ansvar där skogsägaren ska ha ett stort inflytande men det är myndigheter som slutligen bedömer avverkningsanmälan.
Svar: Det behövs en översyn av skogsvårdslagen utifrån högre krav på naturhänsyn och klimatanpassning. Skogsvårdslagen behöver utvecklas och bättre anpassas efter skogsbrukarnas behov och stödja klimatanpassning och variation i skogsbruket. De skogsägare som är intresserade av hyggesfritt skogsbruk måste få bättre förutsättningar att bedriva det. Vi vill ha en bred palett av allt från rådgivning och en bättre dialog med myndigheter för skogsägarna, tydligare satsningar på skötsel och ersättning.
Svar: Centerpartiet har i skogspropositionen förhandlat fram att myndigheterna ska bedriva kunskapsförmedling kring olika skogsbruksmetoder inklusive hyggesfritt skogsbruk. På så sätt kan fler få kunskap om olika metoder. Vill man som skogsägare ägna sig åt hyggesfritt skogsbruk ska man kunna göra det. I äganderätten så ingår rätten att bruka sin egendom inom de ramar som lagen medger.
Svar: Det är skogsägaren som bäst känner sin skog och om skyddet av miljöer och arter ska fungera måste det bygga på frivillighet. Liberalerna ser ett behov av att variera skogsbruksmetoderna inklusive avverkningsmetoderna beroende på de lokala förutsättningarna. Hyggen kan absolut vara en effektiv metod som fungerar väl inom ramen för miljömålen på vissa platser. På andra håll kan andra metoder vara att föredra.
Svar: Vi anser att, i synnerhet när det gäller det privata skogsbruket med generellt sett betydligt mindre skogsskiften än bolagen och kyrkan, behövs ingen styrning kring skogsbruksmetod. Det kommer automatiskt att bli variation och i de fall trakthyggesbruk används blir hyggena relativt små.
Svar: Det ska vara upp till skogsägaren att välja brukandemetod. Sveriges skogsägare gör redan i dag ett bra arbete och visar stor hänsyn till skogens naturvärden. Vi tror inte att det finns något att vinna på att myndigheterna går in och försöker detaljreglera detta.
Svar: Att hävda att kontinuitetsskogsbruk över hela Sveriges skogsareal skulle kunna ersätta trakthyggesbruk med ens tillnärmelsevis bibehållen avverkning, tillväxt och lönsamhet saknar vetenskaplig underbyggnad. Typiskt för kontinuitetsskogsbruk i svensk barrskog har varit att det lett till att granen gynnats på bekostnad av andra trädslag och att de grövsta träden systematiskt avverkats. Den svenska modellen för skogsskötsel bygger på att det på samma marker bedrivs både skogsbruk och naturvård, denna ordning vill vi värna.
Vi har svarat på frågorna
Elin Segerlind
miljöpolitisk talesperson, Vänsterpartiet
Isak From
ledamot av miljö- och jordbruksutskottet, Socialdemokraterna
Maria Gardfjell
landsbygdspolitisk talesperson, Miljöpartiet
Annie Lööf
partiledare, Centerpartiet
Johan Pehrson
partiledare, Liberalerna
Peter Kullgren
landsbygdspolitisk talesperson, Kristdemokraterna
Ulf Kristersson
partiledare, Moderaterna
Martin Kinnunen
miljöpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna