Vilt- och faunavård

Problemen med älgbetesskador i ungskog kan i någon mån minskas ge­nom ökad tillgång på alternativt älgbete.

Åtgärder som bidrar till detta kan vara:

  • att i samråd med kraftbolagen utnyttja kraftledningsgator för betesproduktion ge­nom toppning av bland annat sly och ungtall. Detta kan kombineras med gödsling.
  • att toppa björksly i kantområden som inte kommer att ingå i framtida bestånd.
  • att röja gammalt vide så att nytillväxt stimuleras.
  • att plantera sälg- och videsticklingar i fuktiga områden.

Utsättning av saltsten en till två gånger per år har ett värde för både älg, rådjur, hjort och hare. Fällning av asp under vinter är en annan viltvårdsåtgärd som gynnar dessa arter. Detta får dock endast ske i asprika områden.

OBS! Skogsansvarig personal ska kontaktas före fällning. Vinterutfodring av rådjur kan ha sitt berättigande under stränga vintrar.

Kontakta närmaste skogsförvaltning om du är intresserad av att genomföra åtgärder.

Rovdjurspolicy

De fyra stora rovdjuren, d v s björn, varg, lo och järv har en naturlig hemortsrätt i den svenska faunan.

  • Vi stödjer att arbete sker för att skapa livskraftiga stammar av dessa arter.
  • Förvaltningsplaner bör utarbetas på nationell och regional nivå där det lokala beslutsfattandet stärks.
  • Stor hänsyn bör tas till de areella näringarna och lokalbefolkningens synpunkter.
  • Jakt som grundar sig på en biologisk kunskap genom viltforskning, är en naturlig del i förvaltningen av våra viltstammar.
  • Ersättning för rovdjursriven tamboskap och hundar bör fullt ut täcka den förlust som uppstått.

Synen på våra stora rovdjur är grunden för att vi på lång sikt ska kunna garantera deras överlevnad och få en bred acceptans för bevarandet av dessa arter inom landet.