FSC är en oberoende internationell sammanslutning av företag och organisationer som utarbetat generella principer och kriterier för ett ansvarsfullt skogsbruk.

De svenska FSC-reglerna har utarbetats av representanter från bland annat skogsindustrin, miljörörelsen, samer och fackföreningar. De har vidareutvecklat FSCs internationella principer och kriterier till en standard, anpassad för svenska förhållanden. Den svenska standarden innehåller bland annat konkreta regler för hur många träd som ska lämnas vid avverkning och hur stor andel skog som ska undantas från avverkning.

SCAs FSC-dokumentation

Dokument som ska vara offentliga enligt FSC bilaga 3A:

  • Utvärdering enligt kriterie 8.2
  • FSC 6.9.5 och 6.9.6
  • FSC 9.1.2 och 9.3.5
  • Mål för naturvården
  • Mål för skogshushållning och skogsskötsel

Utvärdering enligt kriterie 8.2

SCA Skog övervakar och utvärderar verksamhetens utfall. Detta sker i enlighet med FSCs krav i den svenska standardens kriterie 8:2. Här kan du läsa SCA Skogs utvärdering enligt kriterie 8.2: 

FSC 6.9.5 och 6.9.6

Åtgärder för att förstärka viktiga miljö- och naturvärden i samband med användande av främmande trädslag.

Som extra och mer omfattande naturvårdsåtgärd, som "kompensation" för användningen av contortatall, som är ett främmande trädslag, har SCA infört begreppet mångfaldsparker. En mångfaldspark är ett sammanhängande område på minst 500 hektar där minst halva arealen utgörs av områden som avsätts för naturvården, d v s helt lämnas, har naturvårdande skötsel eller där vi återskapar biotoper.

Inom mångfaldsparkerna avsätts naturvårdsarealer motsvarande 10 procent av den skogsodlingsarealen som föryngrats med contortatall från 2009. inom SCA Skog. Genom detta står "kompensationen" i tydlig relation till arealen av nyanläggning av bestånd med främmande trädslag. SCA har för närvarande fem mångfaldsparker.

Motiv

En analys av dagens naturvårdsarbete, både vad det gäller SCAs eget arbete men även samhällets arbete med reservatsbildning och biotopskydd, visar att ett av de största naturvårdsproblemen är den ökade fragmenteringen av skogslandskapet. I begreppet fragmentering inbegrips både att arealen habitat minskar och att habitaten ligger långt ifrån varandra med ökad isolering som följd.

Vår bedömning är att det är bättre att kraftsamla de kompensatoriska åtgärderna inom få områden, d v s till mångfaldsparker, istället för att sprida dessa över alla landskap. Naturvårdsarealer som avsätts inom en mångfaldspark ligger inom ett begränsat område, vilket ökar konnektiviteten i landskapet samtidigt som vi får synergieffekter med det statliga skyddet.

FSC 9.1.2 och 9.3.5

Förekomst och klassificering av skogar med höga bevarandevärden.

Enligt FSC-standarden 9.1.1 definieras följande skogar som s k Skogar med höga bevarandevärden (SMHB):

a) Skogsområden av riksintresse och/eller etablerat nationellt intresse, med en koncentration av nyckelbiotoper och/eller lokaler för rödlistade arter utanför nyckelbiotoper.

SCA har identifierat de skogsområden av riksintresse, som har en koncentration av rödlistade arter, som Skogar med höga bevarandevärden.

b) Fjällnära skog som är belägen ovanför naturvårdsgränsen.

Detta omfattar alla skogar över Naturskyddsföreningens fjällnäragräns och som är kategoriserade enligt kategorierna 1 och 2 enligt bilaga 10 i svenska FSC-standarden. En del av denna kategoriindelning bygger på grundliga naturvärdesinventeringar men någon heltäckande naturvärdesinventering är inte gjord för områdena över fjällnäragränsen.

c) Skyddsskog enligt 15§ skogsvårdslagen.

Denna paragraf är inte giltig längre genom ändringar i Skogsvårdslagen.

d) Skog inom skyddsområden för vattentäkter.

Detta omfattar skogar som ligger inom fastställda vattenskyddsområden. Gränserna för dessa kommer från Naturvårdsverket.

Åtgärder som gjorts för att bevara och/eller förbättra identifierade
bevarandevärden i skogar med högt bevarandevärde

SCA äger 43 700 ha produktiv skog ovanför den s k naturvårdsgränsen. Under 2015 har i Jämtland 31 hektar blädats (selektiv avverkning) ovan naturvårdsgränsen. Dessa områden har utgjorts av "Naturvärdesklass 2"-områden där selektiv avverkning kan utföras för att bibehålla en trädkontinuitet. Genom[RA1] att nästan all skog lämnats utan avverkning har naturvärdena bevarats och fått utvecklas fritt.

Mål för naturvården

Ett av SCA Skogs övergripande miljömål är att bevara den biologiska mångfalden. Detta innebär att vi ska sträva efter att alla naturligt förekommande arter ska finnas i livskraftiga populationer.

Medlet att nå målet att bevara den biologiska mångfalden är att bevara, men även att återskapa en variation av biotoper, beståndsstrukturer och substrat för att ge förutsättningar för alla arter att fortleva i våra skogar.

Att bevara biologisk mångfald är ett nationellt miljömål och ska uppnås tillsammans med andra markägare och staten som arbetar med formellt skydd av områden.

Motiven till att bevara biologisk mångfald är:

Etiska aspekter: Vi har ett ansvar för kommande generationer att inte arter försvinner.Marknadens krav: Våra kunder kräver många gånger att vi bedriver ett miljövänligt skogsbruk och gör vi inte detta kan vi inte sälja våra produkter.Omvärldens förväntningar: Människor som vistas i våra skogar har förväntningar på att vi bedriver ett miljövänligt skogsbruk.Proaktiv[RA2] naturvård: Om vi inte själva tar initiativ till ett miljövänligt skogsbruk kan vi förvänta oss att samhället kommer att skärpa lagstiftningen med ökad byråkrati som följd.Medarbetarnas förväntningar: Vi som arbetar inom skogsbruket har förväntningar på att det vi gör ska vara miljövänligt.

Strategi för naturvårdsarbetet

Naturhänsyn vid alla skogliga åtgärder

Vi ska ta naturhänsyn vid alla skogliga åtgärder. När vi markbereder ska vi t ex ta hänsyn till lämnad naturhänsyn som högstubbar, grövre lågor och naturvärdesträd. När vi röjer ska vi lämna hänsynsstammar av sälg, asp och rönn. När vi gallrar och slutavverkar lämnar vi hänsynsytor och olika former av detaljhänsyn.

Ekologisk landskapsplanering, ELP

Inom SCA Skog upprättas ekologiska landskapsplaner (ELP). Planerna grundas på resultaten av den naturvärdesinventering som gjorts i samband med projekt nyindelning och efterföljande naturvärdesinventeringar.

Resultatet av ELP-arbetet är: Definierade och lägesbestämda områden med höga naturvärden inom vilka ingen eller särskilt hänsynskrävande avverkning ska ske, s k hänsynsområden. Dessa kan utgöras av en eller flera skogsmarksavdelningar. Detta redovisas i Skogs-GIS i skiktet skötselklasser. De hänsynsområden som betecknas som frivilliga avsättningar finns tillgängliga på"Rapporten ELP-analys" som redovisar analyser av de ekologiska landskapsplanerna.Mål för att nyskapa lövdominerade skogar och flerskiktade tallskogar samt mål för årlig bränningsareal.

Dialog med olika intressenter

Vi ska vara öppna för en dialog i naturvårdsarbetet med utomstående intressenter som myndigheter, ideella organisationer och enskilda personer. När vi t ex får in synpunkter på skyddsvärda områden ska vi förutsättningslöst granska naturvärdena och göra bedömningar om dessa har så höga naturvärden att de ska läggas in i vår ELP.

Kompetens

Vi ska ha relevant kompetens i naturvårdfrågor hos alla anställda och entreprenörer. Varje förvaltning ska ha en specialistkompetens vad det gäller naturvård.

Samverkan med länsstyrelser avseende reservatsbildning

Riksdagen har satt upp mål för arealen formellt skyddad skog i landet. Vi ska bidra till att målet uppfylls genom att i relevant omfattning medverka till att områden genom markbyten eller försäljningar förvärvas av staten för reservatsbildning. Inriktningen ska vara att sälja eller byta bort stora områden med höga naturvärden.

Mål och strategi för skogshushållning och skogsskötsel

De övergripande målen för SCA Skogs verksamhet är att långsiktigt försörja SCAs svenska industrier med virke, utveckla och långsiktigt förvalta SCAs skogsresurser samt att uppnå tillfredsställande lönsamhet.

I begreppet långsiktigt förvalta ingår att vi ska åstadkomma en hög, uthållig och lönsam virkesproduktion och bevara skogens funktion som hemvist för en mångfald av arter samt att långsiktigt bevara skogsmarkens produktionsförmåga. I begreppet ingår även kulturminnesvård, sociala hänsyn och hänsyn till vattenkvalitet.

Långsiktig virkesproduktion

Under beaktande av andra mål ska SCA åstadkomma högsta möjliga lönsamma virkesproduktion på egen mark, genom att välja mellan olika trädslag och skogsbruksmetoder. Vi ska sköta den egna skogen så att den ger en tillfredsställande lönsamhet med restriktionen att virkesuttagen inte sänks i framtiden.

Skogen ska anläggas och skötas så att framtida brukare får valfrihet när det gäller olika former av virkesuttag. Detta kan vi grundlägga genom att välja trädslag och skogsbruksmetoder som är anpassade till varje enskild ståndorts förutsättningar.

Vår huvudinriktning är att producera barrvirke, som kan användas för att producera goda kvaliteter av fiberprodukter, sågade trävaror och biomassa för energi. Vi ska eftersträva en inblandning av lövträd på samtliga ståndorter som har naturliga förutsättningar för detta. Målet är att vi ska åstadkomma tillräckligt täta föryngringar för att kunna lägga grunden för en god virkeskvalitet och en hög virkesproduktion.

Skogsskötselns förutsättningar och inriktning

Vårt val av trädslag vid föryngring ska främst göras med utgångspunkt från den enskilda ståndortens förutsättningar. Huvudinriktningen är barrträd, men vi ska gynna produktion av löv¬träd där det är befogat av produktions- eller naturvårdsskäl.

En femtedel av vår årliga föryngringsareal ska beskogas med contortatall. Vi ska använda contortatall på ståndorter där den ger en avsevärd merproduktion. Den kan med fördel användas på marker där inhemska trädslag drabbas av olika problem, som till exempel älgbetesskador, svampskador och frost.

Plantering

Vår huvudsakliga skogsodlingsmetod är plantering. Vid plantering ska vi använda plantor från SCAs egen plantskola om det inte finns avsevärt bättre plantmaterial att använda från ekonomisk eller biologisk synpunkt.

Vi kan utnyttja självföryngring om den förväntas ge ett bättre resultat till en rimlig kostnad eller ett godtagbart resultat till lägre kostnad än plantering. Av naturvårdsskäl kan vi också använda oss av självföryngring på vissa fuktiga och torra marker. Maskinell sådd, speciellt av contorta, är ett skogsodlingsalternativ på ståndorter där sådd visat sig ge ett gott resultat.

Vid skogsodling är vår inriktning att vi ska använda ett genetiskt väl definierat material, som har god härdighet, en hög virkesproduktion samt ger en god fiber- och virkeskvalitet. I samarbete med den övriga skogsnäringen pågår det ett ständigt arbete för att successivt förbättra våra skogsodlingsmaterial.

Alternativa metoder

Vi ska använda alternativa skötselmetoder och föryngringssätt för att bevara och utveckla biologisk mångfald, bevara kulturminnen och vattenkvalitet samt även undvika föryngringsproblem som kan uppstå vid kalavverkning.

Det innebär bland annat att vi i vår skogsskötsel i viss utsträckning ska försöka efterlikna naturliga störningsmönster, som till exempel effekten av en skogsbrand. Blädning, dimensionshuggning, plockhuggning, ställande av högskärmar samt bränning är andra alternativa metoder som vi kan nyttja beroende på vilket mål vi vill uppnå med åtgärden.

Röjning och gallring

Röjning och gallring syftar till att ta vara på och utveckla resultatet av tidigare utförda föryngringsåtgärder. Glesa barrföryngringar med ett litet inslag av lövträd kan lämnas utan åtgärd till slutavverkningen. Däremot ska vi åtgärda täta och välslutna föryngringar genom anpassade röjnings- och gallringsåtgärder. Detta ger förutsättningar att producera såväl en stor volym som virke av god kvalitet.

Vår inriktning att producera tallsågtimmer med hög kvalitet gäller där anläggning och vård av bestånd kan ske till en rimlig merkostnad. Vår strävan är att lokalt anpassa älgstammens storlek så att kvalitetsproduktion av tall blir möjlig där förutsättningarna i övrigt medger detta.

Skogsbränsle

Uttag av skogsbränsle är ett sätt att bredda skogens produktsortiment samtidigt som samhällets beroende av fossila bränslen minskar. I dag skördar vi skogsbränsle främst i form av avverkningsrester, så kallat grot (grenar och toppar) men på sikt kommer bränslebehovet att öka.

Stubbrytning och beredning av stubbar till bränsle görs i dag på försöksbasis, men sannolikt kommer detta att ske på kommersiell basis inom en snar framtid.

Gödsling

Gödsling med kväve ger snabbt en ökad tillväxt i befintlig skog. Vi ska gödsla de bestånd där gödslingsåtgärder ger en god ekonomisk lönsamhet. Vid planeringen inför gödsling och under själva genomförandet ska vi genom speciella hänsyns- och försiktighetsåtgärder undvika läckage till mark och vatten.