Skötseln av vår skog följer ett oändligt kretslopp. Från slutavverkning, markberedning och plantering till röjning, gallring och slutavverkning igen.

Slutavverkning

När skogen är mellan 80 och 120 år är det dags att slutavverka. Inför slutavverkning gör vi en planering för det område, trakt, som ska avverkas. Traktplaneringen omfattar planering av virkesproduktionen, hur området ska avverkas, vilka vägar som behövs, vilken naturhänsyn som vi ska ta och så börjar vi redan nu planera för de  åtgärder som behövs för att återskapa skogen och trygga återväxten.

Markberedning

Ett till två år efter avverkning är det dags att förbereda marken för att ny skog ska kunna växa där. Med markberedning skapar vi en bättre växtmiljö för plantorna. De får en varmare plats att växa på, mindre konkurrens av vegetation och bättre tillgång till näringsämnen och vatten. Sist men inte minst skyddas plantorna från snytbaggar, skalbaggar som kan gnaga på plantor så att de dör.

Plantering

Två till tre år efter markberedning är det dags att påbörja nästa generation skog. Det finns olika sätt att skapa ny skog: plantering, sådd och självföryngring. Plantering är det vanligaste och klart effektivaste sättet. Då tjänar man ett år i tillväxt redan från start. Och framför allt kommer skogen att växa mycket bättre under hela omloppstiden. I dag kan man nämligen köpa plantor som växer ca 20 procent bättre än skogar som har självföryngrats. Alla plantor kommer från våra egna plantskolor. All plantering utförs av våra entreprenörer och eftersom det är mycket viktigt att plantorna får en bra start utbildar vi våra entreprenörer och deras anställda i plantering.

Vid självföryngring har vi lämnat kvar så kallade fröträd vid slutavverkningen och de får stå i mellan fem och femton år. Frösådd används inte så ofta. Vi sår framför allt frön av contortatall som vi köper från Kanada.

Återväxtkontroll

Två till tre år efter planteringen kontrollerar vi hur plantorna växer. Det görs antingen från marken eller med hjälp av helikopter. För självföryngrade skogar sker återväxtkontrollen efter fyra till sju år och för områden som såtts görs kontrollen efter fyra till fem år.

 

Helikopterinventering

Fem år efter återväxtkontrollen inventerar vi skogen med hjälp av helikopter för att se vilka skogar som behöver röjas. Inventeringen sker löpande med högst fem års mellanrum.

Röjning

När skogen har hunnit bli ungefär 10 år brukar det vara dags för en första röjning. En del stammar tas bort och de som lämnas kvar får därmed bättre förutsättningar att växa till sig. Det ger bättre kvalitet på den framtida skogen och bättre ekonomi när det är dags att gallra. Vid röjningen har vi stora möjligheter att påverka den framtida skogen. Vi kan röja i flera omgångar beroende på vilket behov det finns.

Ungskogstaxering

När träden är ca åtta meter höga, vilket de blir när de är mellan 20 och 30 år, taxerar (inventerar) vi ungskogen. Det görs för att få en beskrivning av skogsbeståndet och  få fram uppgifter om exempelvis volym per kubikmeter för olika trädslag.

Gallring

När skogen är omkring 40 år och träden börjar stå för tätt är det dags att gallra. Oftast tar vi bort klenare träd med sämre kvalitet och lämnar kvar de finaste stammarna. De träd som står kvar får mer ljus, näring och vatten och kan utveckla mer värdefullt virke tills det är dags för slutavverkning. Vi brukar gallra en eller två gånger.

Gödsling

På rätt marker är gödsling ett enkelt och lönsamt sätt att få skogen att växa snabbare. Vi använder ett gödsel som innehåller kväve och kalk. Kalket i gödslet motverkar att marken försuras och kvävet fungerar som gödsel och gör att marken blir bördigare under en tid efter gödsling. Vi gödslar skogarna med hjälp av helikopter upp till tre gånger med 10 års mellanrum. Vi gödslar alltid efter gallring och den sista gödslingen görs cirka 10 år innan slutavverkning.

Slutavverkning

När skogen är mellan 80 och 120 år är det dags att slutavverka . Inför slutavverkning gör vi en planering för det område, trakt, som ska avverkas. Traktplanering omfattar planering av virkesproduktionen, hur trakten ska avverkas, naturhänsyn och vilka åtgärder som behövs för att återskapa skogen och trygga återväxten. Behovet av vägar är en viktig del i vår planering. Vårt mål är att bygga vägar med rätt vägsträckning så att vi får en så användbar väg som möjligt, samtidigt som vi påverkar naturen så lite som möjligt.

Det är också nu som vi planerar för hur nästa generation skog ska se ut. På så sätt börjar det oändliga kretsloppet om igen...