Varifrån kommer vår vedråvara idag och framåt?

  • Vår vedråvara kommer till 50 procent från vår egen skog. Resterande mängd köper vi från privata skogsägare och andra skogsbolag. Dessutom importerar vi även en mindre mängd vedråvara, främst från Baltikum.
    Läs mer här.

  • Vårt behov av råvara ökar, bland annat till följd av utbyggnaden av vår massafabrik i Östrand. All vedråvara som vi använder kommer från ansvarsfullt brukade skogar.
    Läs mer här.

Hur mycket vedråvara förbrukar vi?

  • SCA använder idag cirka 10 miljoner m3fub skogsråvara som omvandlas till produkter. Behovet kommer att öka till cirka 12,5 miljoner m3fub när massaproduktionen på Östrand når full kapacitet.
    Läs mer här.

  • Vi tar vara på hela trädet. Cirka 70 procent av råvaran från trädet omvandlas till trävaror, papper och massa. Cirka 30 procent omvandlas till energi och produkter som pellets och tallolja.
    Läs mer här.

Vad ställer vi för krav på inköpt vedråvara?

  • SCA arbetar för att maximera andelen vedråvara som kommer från FSC® eller PEFC™-certifierade skogar. All inköpt råvara ska minst uppfylla FSCs standard för Controlled Wood. 
    Läs mer här.

  • Vi avstår aktivt från handel med råvara som avverkats olagligt. Vi handlar inte heller med råvara från skogar där avverkning sker i strid med traditionell sedvanerätt, mänskliga rättigheter eller från skogar med höga bevarandevärden/nyckelbiotoper. Vi har tydliga riktlinjer för råvaranskaffning.
    Läs mer här.

Så sköts våra skogar

  • För att sköta våra skogar på bästa sätt anvönder vi oss av olika åtägrder. Följ skogsbrukets  kretslopp och lär dig mer om  hur vi arbetar med slutavverkning, markberedning och plantering till röjning, gallring och slutavverkning igen.
    Läs om skogsbrukets kretslopp här

Hur arbetar vi med naturhänsyn?

  • Biologisk mångfald är det viktigaste miljömålet för vårt skogsbruk. Våra skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag.

  • Vi arbetar varje dag med en ansvarsfull skötsel av våra skogar, det skapar många olika värden för människor och miljö.
    Läs mer här.

  • Vi arbetar främst med naturhänsyn och biologisk mångfald på fyra sätt: Frivilliga avsättningar, hänsyn vid avverkning och andra åtgärder, områden med alternativa brukningsmetoder och riktade insatser för att bevara eller förstärka biologisk mångfald.
    Läs mer om vårt arbete med miljöhänsyn här.

  • Arbetet med naturhänsyn utförs av utbildad personal och sker med olika tidshorisont. Från ett perspektiv på 100 år i våra ekologiska landskapsplaner till inventeringar på plats i skogen innan avverkning och andra åtgärder.
    Läs mer om vårt arbete med ekologiska landskapsplaner här.

  • De värden som finns i naturen påverkar hur vi brukar skogen. Skogarna med högst naturvärden undantas för avverkning i våra frivilliga avsättningar. Sedan har vi skogar där naturvärden kan förstärkas genom att alternativa brukningsformer identifieras och resterande skogar brukas för virkesproduktion på ett ansvarsfullt sätt. På bilden kan du se hur fördelningen ser ut i vår skog.

  • Vi har skapat fem mångfaldsparker i norra Sverige för att öka tillgängligheten för alla att få ta del av våra fina skogar. Vi gör många olika åtgärder och använder olika skötselmetoder för att förstärka värden som redan finns men också för att skapa nya. Förutom naturvärden, lyfter vi även fram kulturhistoriska och rekreativa värden.
    Läs mer här.

  • Med vårt kartverktyg kan du enkelt hitta ut i skogen till våra frivilliga avsättningar och till våra mångfaldsparker.
    Läs mer här.

Hur ser SCAs avverkningsplanering ut?


Uthållig avverkningsnivå

  • Det är viktigt för oss att använda skogen på ett hållbart och långsiktigt sätt och med hänsyn till andra värden och intressenter.

  • Vi definierar vi en hållbar avverkningsnivå för våra skogar. Detta säkerställer att vi inte överavverkar i våra skogar. Den hållbara avverkningsnivån baseras på data från skogsinventeringar och har ett 100-årsperspektiv. Under våren och sommaren 2019 genomförs vår tionde skogsinventering.
    Läs mer här.

  • Genom ett ansvarsfullt skogsbruk har skogsbeståndet ökat med 50 procent sedan 1950 samtidigt som avverkningsnivån har kunnat fördubblas

 

Avverkningsplan

  • Avverkningsplaneringen är en långsiktig process där möjlig avverkningsvolym bestäms utifrån den hållbara avverkningsnivån och skogens ålder.

  • En grov avverkningsplan tas fram med ett perspektiv på 10 år för att göra det möjligt att planera för byggandet av skogsbilvägar.

  • Avverkningsplaneringen förfinas ju närmare avverkningstidpunkten kommer. Denna fas omfattar cirka tre år och innehåller bland annat naturvärdesinventering på plats och samråd med samebyar.

  • Alla avverkningsobjekt över 0,5 ha anmäls till Skogsstyrelsen och avverkningsanmälningarna kan ses på deras hemsida.
    Läs mer här.

  • Exakt tidpunkt för avverkning av ett specifikt objekt kan påverkas av väderförhållanden så som hur lång vintern är, regnmängd, risk för bränder och stormar.

Vi återplanterar efter att vi avverkat – varje träd ersätts med minst två nya

  • Vi planterar 43 miljoner skogsplantor under 2019 i våra egna skogar och hos privata skogsägare för att ersätta de träd vi har avverkat. Totalt planteras 380 miljoner träd i Sverige varje år.
    Läs mer här.

  • Vi har världens största skogsplantskola med en kapacitet att producera 100 miljoner skogsplantor varje år. Vår plantproduktion räcker till drygt 50 000 hektar eller en yta lika stor som 100 000 fotbollsplaner.
    Läs mer här.

Var finns våra skogar?

  • Vi har ett kartverktyg där du kan se hela vårt markinnehav i Sverige. Här finns våra mångfaldsparker, våra frivilligt avsatta skogar och områden som sköts med alternativa metoder markerade. Hitta din egen pärla i skogen!
    Läs mer här.

Hur samverkar vi med rennäringen?

  • Ett 50-tal samebyar äger rätt att bedriva renskötsel på stora delar av SCAs mark. Vi eftersträvar en bra relation och ömsesidig förståelse för varandras behov.

  • Under många år har vi genomfört samråd med berörda samebyar där frågor som tid för avverkning, val av trädslag för återplanterings med mera diskuteras. Under 2018 genomfördes 69 samråd med 30 olika samebyar, där över 6 000 skogsobjekt behandlades.
    Läs mer här.

  • Den nuvarande samrådsprocessen kommer att vidareutvecklas och få en längre tidshorisont.

Några definitioner

Det finns många termer och begrepp i diskussionen om skogsbruk och naturvård. Här är några av dem.

Skog med höga bevarandevärden: Skog med de allra högsta naturvärdena – i den svenska FSC-standarden definierade som nyckelbiotoper, så som Skogsstyrelsen definierar dessa. SCAs skogar med höga bevarandevärden är frivilligt undantagna från skogsbruk i våra ekologiska landskapsplaner.

Värdetrakter: Ett planeringsverktyg som utvecklats av Naturvårdsverket, vilket innebär att man definierar ett område med fler än ett naturreservat eller skogar med höga bevarandevärden. En betydande andel av en värdetrakt utgörs av skog med normala naturvärden, som kan brukas utifrån dessa förutsättningar.

Kontinuitetsskog: Skog som är naturligt föryngrad och som aldrig har kalhuggits. Detta är fallet med de flesta av SCAs skogar äldre än 60 år, d v s praktiskt taget all avverkningsbar skog.

Gammelskog : Ett begrepp som ibland används för skog med höga naturvärden. Det finns dock ingen tydligt definition av begreppet.

Skogsmark: Enligt FAOs definition mark där mer än 10 procent skuggas av träd och som inte används för jordbruk.

Produktiv skogsmark: Skog där virkesproduktionen över en omloppstid - tiden från en föryngring till nästa - i genomsnitt uppgår till mer än en kubikmeter virke per hektar och år.

Impediment: Skogsmark där virkesproduktionen är mindre än en kubikmeter per år och hektar i genomsnitt över en omloppstid.