SCA och BirdLife Medelpad har satt upp holkar och plattformar för slagugglor och lappugglor. Målet är att hjälpa ugglorna med boplatser på SCA-mark och bidra till fler häckningar.

SCA och BirdLife Medelpad har ett pågående samarbete där SCA återställer två våtmarker och främjar lövskog på ett område, för att gynna fågellivet i de områdena. BildLife Medelpad bistår med fågelinventeringar före och efter åtgärderna. Nu har samarbetet utökats till att även gälla slag- och lappugglor, så kallade storugglor. Med projektet vill man se om det går att förbättra förekomsten av storugglorna i SCAs skogsinnehav.

– Slagugglan förekommer framför allt i barrskog med öppningar i form av myrmark, vattendrag eller hyggen. En klassisk slaguggleskog är en gammelskog med höga tallar, som innehåller torra, döda och stamvridna högstubbar som påminner om skorstenar. Dessa högstubbar är ihåliga i toppen och på botten av topphålan reder slagugglan sitt bo. Men eftersom dessa skorstensstubbar är sällsynta i produktionsskogar, har slagugglan svårt att hitta naturliga boplatser, förklarar Peter Berglund som är projektansvarig vid BirdLife Medelpad.

Sätta upp holkar

När det inte finns naturliga boplatser väljer slagugglan istället gärna uppsatta storholkar som är ca 60 cm höga och 35 x35 cm i botten och som sitter på 3-5 meters höjd.

– Jag har byggt tio holkar som jag sedan satte upp, tillsammans med fågelinventeraren Per Helttunen, på olika platser i SCAs produktionsskogar i Medelpad, säger Peter. Varje fågelholk är försedd med varningstext. Slagugglan är nämligen mycket aggressiv när den har ungar i boet och kan attackera närgångna människor.

Förutom slaguggleholkarna har man även satt upp tio plattformar, och planerar för ytterligare tio, för att hjälpa lappugglan.
– De plattformar vi sätter upp efterliknar lappugglans naturliga bon, vilket är gamla bon som har varit bebodda av rovfåglar som exempelvis duvhökar. Plattformen är ca 45x60 cm med en sarg runt om, och vi har satt dem i lämnade naturvärdesträd för att ge ugglorna bra förutsättningar att häcka, berättar Peter.

Årliga inventeringar

Storuggleprojektet ska pågå under fem år och BirdLife Medelpad kommer att göra årliga häckningsinventeringar under våren, som de sedan rapporterar till SCA och till SLUs Artportalen.
– Vi ger oss ut när snön har smält. Visar det sig att det finns ungar så kommer de att ringmärkas i länsstyrelsens regi så småningom, säger Peter.

Målet med studien är att se om ugglorna använder de nytillverkade bona och om det blir fler storugglor som häckar.

 – Vi kommer att ta artskyddshänsyn om det visar sig att holkarna får hyresgäster, och inte störa med skogsbruk i närområdet mellan mars och midsommar, säger Emelie Westin, naturvårdsspecialist vid SCA Skog.

Om holkprojektet slår väl ut kan SCA komma att införliva ugglorna i sitt naturvårdsarbete.
– Då kan vi hjälpa fler ugglor genom att sätta upp ännu fler holkar och plattformar på egen hand. Bara i Medelpad skulle det behövas t ex några hundra holkar för att gynna slagugglor, som i sin tur kan minska smågnagarnas skador på skogen under goda sorkår, säger Emelie.

Gör nytta i skogsbruket

Både slagugglan och lappugglan är specialiserade på smågnagare, främst skogssork, och kan därför göra stor nytta för skogsbruket.
– En finsk studie har visat att smågnagare orsakar skogsskador, främst på nyplanterade plantor, för ca 20 miljoner euro under ett år med gott om sorkar. Samtidigt kan till exempel en enda slagugglefamilj med ungar äta ca 250 kilo sork under ett år – så vi har mycket att vinna på att gynna ugglorna, avslutar Emelie.

 

Foto: Peter och Marianne Berglund och Olle Hedvall

Publicerad 2020-11-19