Tall och gran finns det gott om på Bogrundets plantskola, men nu växer det även ett mindre antal sälgsticklingar i laboratoriet. Går allt bra ska sälgarna planteras ut i SCAs mosippeskog i Fåssjödal och hjälpa den sällsynta blomman mosippa.

I Fåssjödal i Härjedalen har SCA avsatt cirka 100 hektar mark som nu utgör Fåssjödals mosippeskog. Här växer ett större antal av den mycket vackra, men hotade blomman mosippa som är klassad som fridlyst.

Anpassa skötseln

Mosippan är en så kallad ÅGP-art, vilket innebär att Naturvårdsverket
har gett blomman ett särskilt åtgärdsprogram för att hjälpa den. Alla åtgärder som SCA gör i mosippeskogen sker därför i samarbete med Länsstyrelsen i Jämtland. Genom att skydda området, anpassa skötseln
i skogen och prova olika åtgärder som kan gynna blommorna hoppas SCA att antalet blommor ska öka.

– Vi har bland annat utfört naturvårdsbränningar i mosippeskogen tillsammans med länsstyrelsen. Mosippan trivs nämligen i påverkad mark där mineraljorden har blottats vilket hjälper fröna att gro, förklarar, säger Tomas Rydkvist som arbetar med mosippeskogen för SCAs räkning.

Humlor och sälg

Humlor är mycket viktiga för mosippan eftersom de pollinerar blommorna och humlorna vill i sin tur gärna ha sälg för att överleva. Sälgen är det träd som blommar allra först på våren och innehåller mängder av energirik nektar och pollen, vilket är avgörande för att de insekter som vaknar tidigt på våren ska klara sig.  

– Men tyvärr finns det inte så gott om sälgar i mosippeskogen och därför provar vi nu att odla sticklingar i laboratoriet på Bogrundet. Om sticklingarna utvecklar rötter kan vi sedan plantera ut dem i mosippeskogen, säger Tomas Rydkvist.

Utveckla rötter

Och det ser lovande ut. I plantkassetterna med 40 krukor har flera sticklingar utvecklat blad och en försiktig titt visar också att det verkar finnas fina rötter på sälgarna.

– Vi samlade helt enkelt in kvistar av både äldre och yngre sälgar och stoppade ner vissa i vatten och vissa i torv. Vissa sticklingar har fått kalkblandad torv medan andra har vattnats med kalkvatten. Torven har ett lågt pH-värde och det verkar som om sälgen trivs bättre med ett lite högre pH-värde och då hjälper det att tillsätta kalk, berättar Jeanette Hammarström, laboratorieingenjör på Bogrundets plantskola.

Tomas är försiktigt optimistisk om sälgförsöket.

– Det är ju en chansning, men provar vi inte så får vi inte heller veta om det fungerar. Jag hoppas att sticklingarna ska utvecklas så pass bra att vi kan plantera ut dem och att åtminstone några av dem också överlever och växer på sig. Det ska bli spännande att se framöver, avslutar Tomas.


Foto: Tomas Rydkvist och Per-Anders Sjöquist.

Publicerad 2020-04-27