Lyckade naturvårdsbränningar i tallskogar gynnar många insektsarter. Det visar en inventering som SCA har gjort i sin mångfaldspark Sörgraninge i Ångermanland. Totalt hittades 326 arter, främst skalbaggar, varav 23 var rödlistade.

SCA har genomfört en undersökning tillsammans med Lars-Ove Wikars, som är en mycket erfaren insektsforskare. Mellan maj och augusti i fjol satte man upp 12 stora insektsfällor i tre olika naturvårdsbrända tallskogar i SCAs mångfaldspark i Sörgraninge, för att inventera insekter och ta reda på vilka arter som trivs här.

Bra resultat


– Resultatet blev väldig bra med 326 arter. Av dessa var 23 rödlistade arter, det vill säga arter som klassas som hotade och sårbara. Vi hittade till exempel de hotade arterna reliktslända, gransvartbagge och grov tallkapuschongbagge, berättar Mikael Berg, distriktansvarig vid SCA i Ångermanland, och fortsätter:

– Det är roligt att Lars-Ove i sin rapport konstaterar att bränningarna anses vara mycket lyckade eftersom de har skapat gott om död ved vilket gynnar många arter som minskar i antal. Områdena kommer att vara viktiga utvecklingsplatser för brandgynnade och vedlevande arter under lång tid.

Viktig åtgärd

Naturvårdsbränning är en viktig åtgärd för att gynna hotade arter. Det finns många arter som gynnas direkt av bränder, och sedan finns det ännu fler arter som gynnas av de långsiktiga effekterna av en brand. Det gäller framförallt arter som lever i död ved och i bestånd som är mer öppna och som blir varma när solen når fram.
– Särskilt bland skalbaggarna finns det många arter som är kända för att vara brandberoende, och skalbaggarna rymmer även ett stort antal rödlistade arter, säger Mikael.


I undersökningen hittades även flera så kallade signalarter knutna till lövträd och naturskog, vilket Mikael gläds lite extra åt.

– De brandfält som undersöktes är egentligen rätt fattiga på lövträd, men insektsfynden tyder på att det finns gott om naturvårdsintressant lövskog i omgivningarna. Det visar att vi ska fortsätta att gynna lövträd och på så vis hjälpa dessa arter att leva vidare.

Avverka före bränning

Innan områdena brändes har SCA avverkat en del av träden. Det är ofta en bra åtgärd eftersom avverkningen bidrar till att det kan brinna med högre intensitet på vissa ställen.

– Genom att variera avverkningen och gärna skapa luckor kan vi få ett bättre resultat av branden, eftersom högre dödlighet på trädskiktet är gynnsamt för vedlevande arter. Men vi vill inte att alla tallar ska dö på grund av en för intensiv brand, utan syftet är ju att se till att det finns både döda, skadade och vitala träd efter branden, säger Mikael.

Lars-Ove Wikars konstaterar i sin rapport att det också fanns flera fynd av två mindre välkomna insekter: större märgborre och blå praktbagge. Dessa två skalbaggar gynnas av täta bränder och att branden försvagar tallar, och deras angrepp gör att tallarna sakta dör. Därmed kan får man en oönskat hög dödlighet på tall efter brand.

– Den blå praktbaggen fanns inte alls i Norrland tidigare decennier, men i och med det varmare klimatet har den nu även spridit sig till Norrland, säger Mikael. För att stoppa sådana här insektsangrepp kan det vara bra inte bränna områden som ligger nära varandra för tätt. Däremot kan det vara en fördel att avverka och bränna tätt inpå i tid så att inte baggarna hittar avverkningsrester att yngla av sig i.

Alla insektsfynd från undersökningen i Sörgraninge är registrerade i Artdataportalen med projektnamnet ”SCA insektsinventering av brandfält i Graninge mångfaldspark”

Bilder
Översta bilden i texten visa Lars-Ove Wikars vid en av insektsfällorna. Foto: Mikael Berg
Nedersta bilden visar slät tallkapuschongbagge, som ​var en av de mer sällsynta arterna som hittades vid inventeringen. Foto: Lars-Ove Wikars.

 

Publicerad 2020-03-17