SCAs nya beslutsstöd för skotaroptimering hjälper SCAs traktplanerare få fram smarta förslag som hjälper till att forsla ut virket ur skogen på det mest effektivaste sättet. Det är bra för miljön eftersom man kan undvika markskador och sparar dessutom pengar.

Skotaroptimering är SCAs program som hjälper till att räkna ut hur virket kan transporteras ut från skogen till avlägget vid vägen på det mest effektiva sättet. Det är en bra hjälp för bland annat traktplanerare, virkesköpare och distriktsansvariga som ska planera slutavverkning och gallring, oavsett om det gäller SCAs egen mark eller uppdrag som vi gör åt privata skogsägare.

– Beslutsstödet ger förslag på huvudbasstråk på avverkningstrakten där det mesta av virket ska transporteras. Det visar hur skotaren kan nå avlägget genom att köra den väg som är mest effektiv och mest skonsam för marken, förklarar Tomas Johansson vid SCA Skogs stab för teknik- och verksamhetsutveckling.

Minsta möjliga motstånd

Programmet räknar på motstånd. Faktorer som blöt mark och kraftig lutning ger högt motstånd och programmet ger förslag på huvudbasstråk som ger minsta möjliga motstånd fram till avlägget.
– Den som planerar får förslag på hur man kan dra vägarna genom avverkningsområdet och hur långt virket måste skotas. Dessutom visar programmet om avläggen är tillräckligt stora för att rymma allt virke och om det finns partier med lutning som kan orsaka problem. Med stöd av programmet kan alla som planerar göra likartade bedömningar, vilket är till stor hjälp särskilt om man är nybörjare, förklarar Tomas.

Skotningsavstånd och lutning

Beslutsstödet är ett tillägg till SkogsGIS och har tagits fram med hjälp av IT-företaget Dianthus. Tanken är att den som planerar kan börja planeringsarbetet på kontoret för att göra en drivningsplanering. När man sedan kör skotaroptimeringen får man förslag på huvudbasstråk. Efter det gör man en planering av trakten ute i fält och kontrollerar om förslagen stämmer eller om de behöver justeras.

– När man är klar med traktplaneringen kan programmet räkna ut skotningsavståndet, lutningen och visa hur stor volym som ryms på avläggen och om man kanske behöver fler avlägg. Eftersom det är dyrt att skota virke långa sträckor i skogen så kan programmet hjälpa till att få ner avverkningskostnaden, säger Tomas.

Skotningsavstånd och lutning är också faktorer som påverkar SCAs ersättning till entreprenörerna.
– Med beslutsstödet får vi objektiva värden på både lutning och skotningsavstånd, vilket är bra när våra produktionsledare ska diskutera med sina avverkningslag, säger Tomas.

Minska antalet körskador

Skotaroptimeringen är också en viktig del i SCAs arbete med SED, skonsam effektiv drivning, där målet är att minska antalet körskador i skogen.

– Programmet hjälper ju till att visa var man kan dra de mest lämpliga vägarna med hänsyn till vatten och känsliga partier. Kanske måste man i vissa fall köra lite längre men i gengäld kan man undvika de ställen som kan ge markskador. Och om traktplaneraren har markerat en överfart över t ex ett vattendrag så tar skotaroptimeringen hänsyn till det och väger in det i sitt förslag. På så vis jobbar planeraren och systemet tillsammans för att hitta bästa lösning, säger Tomas och fortsätter:

– Om vi kan transportera virket till avlägget så effektivt som möjligt så minskar det bränsleförbrukningen samtidigt som vi får färre markskador. Det betyder att skotaroptimering är bra för miljön och bidrar till en god ekonomi.

Ett bra system

Maria Johansson är distriktsansvarig vid Ångermanlands skogsförvaltning och har använt stödet.

­– Jag tycker att det fungerar bra, även om det finns några saker att förbättra som skulle göra det ännu enklare att använda. Till exempel hur man begränsar var programmet får dra huvudbasstråken och vilka linjer eller punkter som ska vara ett hinder. De främsta fördelarna med programmet är ju att man får objektiva värden på skotningsavstånd och lutning, vilket är ett extra plus för produktionsledarna som ska prata ersättning med entreprenörerna, säger Maria och fortsätter:

– Det tar lite extra tid eftersom det blir ett extra arbetsmoment att köra skotningsoptimeringen, men hittar man bara sitt sätt att arbete med stödet så är det inga problem. Jag kör oftast systemet innan jag går ut till en trakt så att jag har ett förslag med mig. När planeringen är klar kör jag programmet igen för att få de slutgiltiga värdena på skotningsavstånd och lutning.  Oftast så stämmer mina egna förslag med de förslag som programmet ger. Hur mycket som måste justeras beror t ex på hur mycket hänsynsytor det blir eller hur blockigt området är.

Foto: Elin Fries
Toppbild: Henke Olofsson