Tallskogar på impediment, det vill säga marker där det växer mycket långsamt och som därför inte brukas, kan bli en fristad för missgynnade skogsarter. Det tror SLU-forskaren Mats Dynesius, som med SCAs hjälp återskapar livsmiljöer med döda och skadade tallar och studerar vilken nytta det gör för olika skalbaggar. – Det finns en outnyttjad naturvårdsmöjlighet i impediment, säger Mats.

Tallen är det trädslag som har nyttjats industriellt under längst tid i norra Sverige. Det har gjort att den biologiska mångfalden i tallskogarna har påverkats kraftigt.

– Arter som gynnas – eller är helt beroende av – gamla, skadade tallar eller död, senvuxen och kådimpregnerad tallved har blivit ovanliga och en stor del av dem är rödlistade eller till och med klassade som hotade. Vi har med andra ord en kris för biologisk mångfald i tallskog och den måste vi lösa, förklarar Mats Dynesius som är forskare vid SLU i Umeå.

Återskapa livsmiljöer

En del av tallskogarna växer på mycket lågproduktiv mark, så kallade impediment. Även dessa skogar har nyttjats under årens lopp, men sedan 1993 är det enligt skogsvårdslagen förbjudet att avverka och göra skogsvårdsåtgärder på impediment.

– Det slog mig att ingen är särskilt intresserad av impediment och därför finns det en stor outnyttjad naturvårdsmöjlighet i dem. Vi kan använda tallskogar på impediment för att återskapa viktiga livsmiljöer som har gått förlorade. Det kan vi göra genom att skada tallar med t ex motorsåg eller att naturvårdsbränna, säger Mats och fortsätter:

– En bra sak med naturvårdsinsatser på impediment är att de inte inkräktar på skogsbrukets behov av råvara. Sedan har den döda ved som skapas på impediment vuxit långsamt och sådan död ved är just en livsmiljö som har minskat mycket kraftigt i dagens brukade skogar. Dessutom står träden glest, vilket ger en ljus och solig miljö som gynnar många arter som är beroende av död och skadad tallved. Många av dem behöver nämligen värme.

SCA är markvärd

Under tre år ska Mats studera vilken naturvårdsnytta som aktiva naturvårdsinsatser i tallskogar på impediment kan göra. SCA deltar i en del av studien genom att vara markvärd för ett experiment som görs på impediment.  

– Jag fick ett entusiastiskt gensvar från SCA, vilket var väldigt roligt. SCA är ju en stor skogsägare i norra Sverige. Vi tittar på impediment både på hällmarker och myrmarker och studerar hur vedlevande skalbaggar påverkas av våra åtgärder.

Att man har valt att studera skalbaggar beror på att det är en grupp där det finns missgynnade arter som lever på skadade, döende och nyligen döda tallar och därför kan reagera snabbt på åtgärder.

Insektsfällor och katade träd

I juni satte Mats och hans medhjälpare ut 80 insektsfällor på olika platser inom fem SCA-områden i Västerbotten och Ångermanland. Hälften av fällorna sattes upp i områden där man gör åtgärder och den andra hälften sattes på marker där det inte görs åtgärder, för att se vilka effekter åtgärderna ger.

– Vi plockade in insektsfällorna kring månadsskiftet september/oktober och under vintern ska vi se vad för slags skalbaggar och andra insekter vi har fångat.

När insektsfällorna plockats bort var det SCAs tur att göra åtgärder med hjälp av motorsåg.

– Runt var och en av 40 fällor har SCA nu ringbarkat och på så vis dödat åtta tallar, för att skynda på nybildningen av död ved. Dessutom har man katat alla övriga lite större tallar som står inom 15 meter från varje fälla.

Att kata innebär att man skadar tallarna genom att barka en bit av stammen. Det gör att tallarna bildar en kådrik ved, som påminner om den ved som bildas när tallar skadas av bränder. Den typen av ved fanns det mycket mer av förr, när skogarna brann mycket oftare. Dessutom hoppas man att en del av de katade tallarnas grenar dör och blir livsmiljö för insekter.
– Totalt sett har SCA under hösten ringbarkat 320 och katat hela 874 tallar i experimentet, konstaterar Mats.

Fler impediment för naturvård

Nu återstår en lång väntan, med förhoppningen att de skadade tallarna ska ge nya möjligheter för djur och svampar som missgynnats av skogsbruket.

– Sommaren 2021 sätter vi ut fällorna igen på samma platser och fångar in nya insekter, som vi sedan kan jämföra med dem vi fångade i år. Då hoppas jag att vi hittar många fler av de skalbaggar vi vill gynna, både sett till individantal och arter, säger Mats. Vi får också se om åtgärderna fått störst positiv effekt på hällmarkerna eller på myrarna. Det ska bli riktigt spännande!

Skulle det visa sig att åtgärderna fungerar så är det här en naturvårdsåtgärd som SCA och andra markägare kan göra och på så vis använda sina impediment till något viktigt.

– Naturvärden i tallskogar tar normalt sett mycket lång tid för naturen att skapa. Men här kan vi förhoppningsvis hjälpa naturen på traven och skynda på processen för att skapa viktiga livsmiljöer för olika arter.

Foto: Susanna Bergström/SLU och Hjalmar Holm.