Stora andelar av SCAs skog ligger på höjder där vindenergin är mycket bra. Sedan 1997 har SCA utvecklat sina vindkraftstillgångar och idag är flera hundra vindturbiner i drift. Inom Förnybar Energi utvecklar vi SCAs vindkraftstillgångar och driver SCAs växande engagemang inom vindenergi. Tillsammans med våra partners bidrar vi till att några av Sveriges största vindkraftprojekt förverkligas.

Idag arbetar vi med tre olika program; utarrendering av vindlägen, samägda vindkraftprojekt och egna vindkraftprojekt.

Vindkraftproduktionen på SCAs skogsmarker ska öka till 5 TWh till år 2020.

 

 

Vindkraftens fördelar

Sedan slutet av 1970-talet har vindkraftstekniken utvecklats snabbt genom energipolitiska satsningar, forskning och teknisk utveckling. Det är i dag den energiform som växer snabbast i världen. Vindkraft kommer att spela en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem.

Förnybar och miljövänlig
Med solen och vinden som råvara utvinner vindkraft energi från naturligt flödande källor. Vindkraft är förnybar energi och driften bidrar inte till några utsläpp.

Planeringsram för förnyelsebar energi
Både EU och Sverige har formulerat mål för förnyelsebar energi. EU har som mål att 20 procent av energin skall komma från förnyelsebara energikällor år 2020.

Riksdagen beslutade i juni 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden.

Något specifikt utbyggnadsmål för vindkraften finns inte.

Vindkraften spelar en betydande roll för att nå de uppsatta målen.

Stödsystem för utbyggnad av förnyelsebar energi
För att stödja utvecklingen mot mer förnyelsebar elenergi har Sverige infört ett stödsystem (elcertifikatsystem) som bygger på att elleverantörerna är förpliktade att skaffa sig så kallade elhandelscertifikat för förnybar elproduktion i proportion till hur mycket el de levererar till sina kunder, så kallad kvotplikt. Kostnaden för stödsystemet förs sedan vidare till kunden som betalar en avgift (elcertifikatavgift) som är inbakad i elpriset på elräkningen.

Under år 2012 kostade elcertifikatsystemet den genomsnittliga hushållskunden, med en elförbrukning på 5 000 kWh/år, 15 kr per månad. Notera att redovisad kostnad ovan gäller för alla förnyelsebara energikällor där vindkraft består av ca en tredjedel år 2012.

Utbyggnaden av vindkraft finansieras därmed inte direkt genom statliga subventioner.

Koldioxidutsläppen kan minska
El från vindkraft ersätter ofta el från kolkraftverk. Därmed minskar utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och metan minskar när andelen vindkraft ökar. Ett vindkraftverk på land kan minska utsläppen av koldioxid med upp till 5.000 ton per år och bidra till att växthuseffekten minskar. När utsläppen av svaveldioxid minskar bidrar det till att minska försurningen och övergödningen av mark och vatten.

Kompletterar vattenkraften
Vindkraften producerar som mest el under vinterhalvårets blåsiga månader då energiförbrukningen i Sverige är som störst. Att vi dessutom har god tillgång till vattenkraft gör vindkraft idealisk för svenska förhållanden. När det blåser mycket är det möjligt att spara vattnet i vattenkraftverkens magasin och istället använda mer vindkraft för elproduktion.

Under år 2013 producerade vindkraften 9,9 TWh, och hade en installerad effekt på cirka 4 500 MW. Det utgör cirka 7 procent av elanvändningen i Sverige.

Konkurrenskraftig energi
När ett vindkraftverk är byggt, är de rörliga kostnaderna för att producera el mycket låga och de lägsta för alla produktionsslag. När det blåser kommer vindkraftverk att producera och leverera el och blir på så sätt ett bra komplement till vattenkraften.

Vindkraften kommer dessutom att hålla priset på elektricitet nere i och med att de dyraste elkällorna – ofta importerad gas- eller kolkraft – inte behöver utnyttjas. Sedan utbyggnaden av vindkraft tog fart ordentligt år 2010 så har elpriset inklusive nätkostnader för en genomsnittlig villakund minskat med 6 procent enligt SCB samtidigt som elproduktionen från vindkraften ökat med 400 procent.

Elcertifikatsavgiften som kunderna betalar via elräkningen har också under samma period minskat från 4,6 till 2,7 öre/kWh, en minskning med mer än 40 procent.

Hur effektiva är vindkraftverk?
Under de senaste 10 åren har effekten på vindkraftverken mångdubblats, och utvecklingen går i snabb takt framåt. Vindkraftverken producerar mellan 80-90 procent av tiden.

Inga spår vid avveckling
Livslängden på ett vindkraftverk är cirka 30 år. De lämnar inga spår efter sig vid en avveckling eftersom marken återställs och i stort sett allt material som vindkraftverket är byggt av är återvinningsbart.

Tekniken

Vind
Vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till elektricitet. Generellt gäller att ju högre medelvind desto mer energi kan omvandlas av vindkraftverket. Men det är inte hela sanningen, för om den höga medelvinden uppkommer genom en hård blåst (> 25 m/s) blandat med perioder av vindstilla så är det långt ifrån idealiskt för vindkraft. Istället önskas ett konstant flöde av icke-turbulent vind genom hela året utan alltför många plötsliga och kraftiga vindbyar.

Vindkraftverken
För att fånga vindenergin används en rotor, oftast i form av en trebladig propeller. För att nå högre vindhastigheter är den placerad på ett torn. Tornhöjden från markplanet till toppen på tornet, den sk navhöjden, uppgår för moderna torn till ca 100–140 meter. Vid navet är rotorn fästad och radien på varje rotorblad är i dagsläget ca 50–70 meter, dvs ett totalt vingspann på 100–140 meter.

Konventionella vindkraftverk har en växellåda som omvandlar den långsamma rotationen i rotorn till ett högre varvtal för generatorn. På senare tid har det även utvecklats vindkraftverk utan växellåda där rotoraxeln är direkt kopplad till generatorn och varvtalet på rotorn ändras med vindhastigheten för minsta möjliga turbulens kring rotorvingarna och därmed en högre verkningsgrad. Därmed undviks den komplicerade växellådan och även behovet av stora kylare. Följden blir dock en varierande elfrekvens och för att få den att alltid ligga i fas med kraftnätets frekvens på 50 Hz används frekvensomriktare.

Spänningen från generatorn transformeras till det närmast liggande elnätets spänning. Detta görs genom transformatorer som kommer att placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet, eller utomhus nedanför vindkraftverken.

I vindkraftverken finns också ett styrsystem som har till uppgift att övervaka vindhastigheten, vindriktningen, generatorn, växellåda, hydraulsystem och rotorns bromssystem. Styrsystemet reglerar automatiskt bladinställning, varvtal och maskinhusets vridning mot vinden för att åstadkomma så hög verkningsgrad på rotorn som möjligt.

Ett vindkraftverk som upphandlas i dag på marknaden ligger på omkring 3MW och har tornhöjd på ca 100-140 meter och en rotordiameter på ca 100-120 meter.

Ett vindkraftverk på 3MW kan försörja ungefär 2 000 hushåll med el. Ett vindkraftverk börjar producera el när det blåser omkring 4 m/s. Maximal produktion nås när det blåser ca 12-13 m/s.

Fundament
Vindkraftverket fästs i marken via ett fundament. De två vanligaste typerna av fundament är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget samt förankras med bergbultar. Är jorddjupet större används gravitationsfundament där fundamentet i sig blir en motvikt till vindkrafterna.

Vilken typ av fundament som används för respektive vindkraftverk bestäms efter resultaten från geotekniska undersökningar. När fundamenten är färdigställda monteras vindkraftverken. Detta sker med hjälp av större kranbilar.

Byggnader
Under byggtiden kommer permanenta uppställningsytor för exempelvis kranar att behövas. Den färdiga vindparken kommer utöver själva vindkraftverken att innefatta byggnation för personal- och servicefunktioner, samt för huvudtransformatorn och kopplingsutrustning.

Elnät
Vindparkens storlek, eller egentligen hur stor effekt som kan produceras, avgör till vilken typ av elnät vindparken ska anslutas. Det finns tre typer av elnät i Sverige;

Stamnätet som är stommen elnätet och täcker i princip hela Sverige. Här överförs mycket stora effekter på höga spänningsnivåer, antingen 220 eller 400 kV. Svenska Kraftnät, som äger stamnätet, har bestämt att vindparker på över 100 MW kan få anslutas till 220 kV-nätet och vindparker över 300 MW kan få anslutas till 400 kV-nätet.
Regionnätet är de huvudgrenar som går ut från stamnätet. Spänningen ligger mellan 30–130 kV och hit ansluts vindparker med effekter mellan 25 -100 MW
Lokalnätet är det finmaskiga nät som går ut till alla enskilda bostadshus. Spänningen ligger mellan 0,4–20 kV och det är de minsta vindparkerna med några enstaka vindkraftverk som ansluts hit.
För att nå en plats som är lämplig att ansluta på så krävs det i de allra flesta fall att en elledning byggs från vindparken till anslutningspunkten. Anslutningsledningens storlek avgörs också av vindparkens samlade effekt.

Internt elnät
Vid större vindparker behöver den producerade effekten från de enskilda vindkraftverken samlas ihop med ett internt elnät för att sedan anslutas till de överliggande elnäten via en separat transformering. Vindkraftverken kopplas vanligtvis samman med markförlagd elkabel inom parkerna. Kabeln förläggs i ledningsschakt och följer om möjligt vägarna inom vindparken.

Elsystemet
Frekvensen i elnätet ska alltid vara 50 Hz. Så om en elproducent minskar sin produktion (exempelvis på grund av avtagande vind) måste det finnas andra producenter i samma nät och tillräcklig överföringskapacitet för att kompensera för bortfallet, annars blir det störningar i leveranserna av el till kunderna.

En anledning till att Sverige har goda förutsättningar att husera relativt mycket vindkraft är att det finns många vattenkraftverk som fungerar som så kallade reglerkraftverk. Dessa används för att kompensera för den mycket stora variation i elförbrukningen som normalt sker varje dygn. Att minimiförbrukningen en timme på natten är 60% av maximiförbrukningen en timme på dagen är helt normalt.

Vägar
Det befintliga vägnätet fram till och i vindparkerna kommer i många fall att behöva breddas och förstärkas. Målet är dock att använda befintliga skogsvägar i så stor utsträckning som möjligt, men nya vägar kommer också att behöva anläggas. Detta ska då göras med minsta möjliga miljöintrång, om möjligt helt på områden med fast mark. Det är endast i undantagsfall som våtmarker passeras.

Under byggtiden kommer stora och tunga transporter att förekomma intensivt. Under driftstiden är transportbehovet däremot litet med endast lättare transporter några gånger i veckan.

Miljöpåverkan 

Natur
Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar tillsammans med projektörens genomförda naturvärdesinventeringar inom varje vindparksområde ligger till grund för hur en vindpark planeras. För kulturmiljöer utgår man ofta från Riksantikvarieämbetets inventeringar, vilka sedan kompletterar med egna fältbesök. Dessutom genomförs alltid en rovfågelinventering.

Djur- och fågelliv
Forskning tyder på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. I Boverkets handbok "Planering och prövning av vindkraftsanläggningar" konstateras att varken tama eller vilda däggdjur verkar bli störda av vindkraftverk. Sannolikt är den mänskliga aktiviteten runt ett vindkraftverk mer störande än själva anläggningen i sig.

Fåglar
Fåglar kolliderar som regel inte med verken utan väjer undan i sina flyttvägar. Svenska studier från Kalmar visar att de allra flesta fåglarna flög runt hela vindparken. Vindkraftparker placerade i eller intill rovfåglars häckningsplatser har dock visat sig utgöra en risk och därför rekommenderar Sveriges Ornitologiska Förening en skyddszon på 2 km från närmaste bo. Dessutom rekommenderas att hänsyn även tas till lom, tjädrar, berguv och pilgrimsfalk. För att minimera de risker som trots allt finns så görs alltid en rovfågelinventering vars utfall har stor påverkan på parkens utformning.

Rennäring
Det finns inte så mycket forskning som visar hur renarna påverkas av själva vindkraftverken. Det är inte sannolikt att bortfallet i betesmark på grund av de anläggningar som byggs har någon påverkan på renbetet då det, i sammanhanget, rör sig om väldigt små arealer. Däremot kan rennäringen påverkas genom att exempelvis rendrivning med helikopter försvåras i parkområdena.

Fladdermöss
Det har visat sig att fladdermöss under vissa förutsättningar dras till vindkraftverk. Vilka dessa förutsättningar är undersöks fortfarande. För att minska riskerna så görs en fladdermusinventeringen av områdena.

Övrig påverkan

Nya arbetstillfällen både under och efter byggtiden
Under projekterings- och byggtiden kommer arbetstillfällen att skapas i samband med bland annat grävning, schaktning, ledningsdragning, gjutning, montering och byggnadsarbeten. Detta skapar en hel del arbeten vilket i sin tur "smittar" av sig på den lokala servicesektorn inom boende, livsmedel och handel som får ett större kundunderlag.

När vindparkerna är färdigbyggda behövs service och underhåll motsvarande ett antal heltidsanställda per vindpark för kontroll- och serviceprogram, tillsyn och administration. Det finns undersökningar som visar att upp till 25 % av det totala antalet årsarbeten som skapas vid byggnationen kan vara lokala jobb. Det är dock viktigt att påpeka att det oftast krävs en egen insats för att skapa det lokala jobbet, det är ingenting som bara "kommer" till ett företag.

Möjligheter för besöksnäringen
Vindparkerna kommer att utgöra mäktiga inslag i sina närsamhällen. Här manifesteras hur människan tar tillvara naturkrafterna på ett hållbart och miljövänligt sätt. På rätt sätt kan en vindpark vara en tillgång för till exempel besöksnäringen. Dels genom att den framhålls som en positiv tillgång som genererar förnybar el, dels som ett turistmål i sig.

Jakt
Under byggfasen så kommer delar av området att betraktas som byggarbetsplats vilket gör att jakt inte är möjligt. Detta gäller dock begränsade områden under begränsad tid. När parken väl står på plats så kommer såväl älg- som småviltsjakt att kunna bedrivas i stort sett som tidigare, dock i en annan miljö.

Skogsbruk
I och med att tanken är att framför allt använda SCA-mark för de vindkraftsatsningar som SCA genomför är de aktuella markerna främst använda till skogsbruk. På enstaka områden som kräver permanent avverkning kommer skogsbruk inte att kunna bedrivas när vindparken är byggd. På resterande mark kommer skogen huvudsakligen att kunna brukas som vanligt.

Friluftsliv
Vid vindparkernas planering så tas hänsyn till hur området används av bland annat friluftslivet. Målet är att orsaka så liten störning som möjligt och bygga parkerna i områden där friluftslivet är begränsat. Det friluftsliv som ändå bedrivs inom området kommer att kunna fortsätta då parken är byggd. Dock så kommer området att förändras av en vindkraftsetablering och känslan av att gå i en orörd skog långt ifrån civilisationen kommer att minska. De nya vägar som tillkommer ger området en större tillgänglighet och ökar därmed i viss mås möjligheterna till friluftsliv.

Påverkan på omgivningar

All energiomvandling påverkar miljön. I tusentals år har vinden fungerat som energikälla för att driva båtar, kvarnar, pumpar och andra mekaniska arbeten. Väderkvarnar är föregångar till dagens vindkraftverk.

Visuellt
Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar. Vindkraftverken placeras på höjder i landskapet där det blåser bra och kommer därför att synas. Vindparkerna kommer att vara mer eller mindre synliga från olika platser. För att ge allmänheten en uppfattning om hur parken kommer att synas från olika platser görs normalt visualiseringar. Det bygger på ett foto som tagits från en känslig position, varefter koordinaterna för de tänkta verken läggs in i ett datorprogram. Programmet lägger i sin tur in verken i fotografierna. Därefter kan bilden skrivas ut och studeras.

Ljud
Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Detta ljud upplevs som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet är ett bredbandigt brus, vanligen inom 63–4000 Hz och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ju längre bort från vindkraftverket desto mindre ljud hörs. Marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig.

Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 dB(A). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset på ca 55 dB(A) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för ljudet vid närliggande bostadshus/fritidshus och länsstyrelsen samt kommuner brukar ställa krav på riktlinjerna uppfylls.

Skuggor och reflexer
Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggproblem inomhus i närliggande bostadshus genom att bladen "klipper solljuset". Boverket har tagit fram riktlinjer för hur stor den faktiska skuggeffekten får vara och att riktlinjerna följs bevakas också av länsstyrelse och kommuner. Vindkraftverkens vingar är i vissa fall antireflexbehandlade och i andra fall målade med en matt färg i syfte att minimera omfattningen av störande ljusreflexer.

Tillståndsprocessen

Miljötillstånd
Tillståndsprövning enligt miljöbalken gäller alltid för två eller flera verk högre än 150 meter eller anläggningar med sju vindkraftverk eller fler, högre än 120 m. Detta är en lång och omfattande process som tar ca 1 år från att en lämplig plats har setts ut till dess att tillståndsansökan lämnas in till respektive länsstyrelse. I tillståndsansökan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas.

Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som satsningen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. Under resans gång ska samråd hållas med berörda myndigheter och sakägare samt allmänhet.

Då länsstyrelsen gått igenom tillståndsansökan med tillhörande MKB så beslutar de ifall tillstånd ges eller inte. Det är också möjligt att ge tillstånd till en begränsad del till parken och oftast så finns det även villkor som måste uppfyllas för att tillståndet ska gälla. Tiden för att få ett beslut varierar beroende på hur mycket länsstyrelsen har att göra samt kvaliteten på det inlämnade materialet, men en tumregel är att det tar ungefär ett år för beslut.

Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Mark- och Miljödomstolen och domen därifrån kan i sin tur överklagas till Mark- och Miljööverdomstolen.

Miljöanmälan
Miljöanmälan till kommunen gäller då det är fråga om två eller fler vindkraftverk i grupp eller ett enstaka vindkraftverk med en höjd, inklusive rotorblad, överstigande 50 m, men som ej når upp till kriterierna för Miljötillstånd. Dessa hanteras då som bygglovsärenden och bygglovprövas av kommunen.

Elanslutningarna
Tillstånd för anslutning av parkerna till närmaste möjliga elnät prövas enligt ellagen som i sin tur hänvisar till Miljöbalken för bl a upprättande av MKB (miljökonsekvensbeskrivning) och genomförande av samråd. Enerigmarknadsinspektionen är beslutsfattande myndighet.

Samråd
Samråd med myndigheter och allmänhet är första steget i tillståndsprocessen. Syftet är att informera vad satsningen kan komma att innebära samt få in synpunkter från berörda parter. Vid samrådet presenteras bland annat lokaliseringar, omfattning, utformning och miljöpåverkan på en övergripande nivå.

Samrådet är en formell del i tillståndsprocessen och det krävs därför att alla synpunkter som framkommit samlas ihop och skrivs ned i ett samrådsprotokoll. Samrådsprotokollet ska lämnas in samtidigt som tillståndsansökan.

Vindkraftproduktionen på SCAs skogsmarker ska fram till år 2020 öka med

5

TWh

Vindkraft

Inom Förnybar energi utvecklar vi SCAs vindkraftstillgångar, i egen regi och i samarbete med andra. Genom skogsinnehavet äger SCA mark med stor vindkraftspotential, framför allt i områden som är mindre befolkade och där konkurrensen med andra intressen är begränsad. Idag arbetar vi med tre olika program; utarrendering av vindlägen, samägda vindkraftprojekt och egna vindkraftprojekt.Idag är runt 300 vindturbiner i drift på SCAs marker. Vindkraftproduktionen på SCAs skogsmarker ska öka till 5 TWh till år 2020.

Om SCAs vindparker och samarbeten