Här finns frågor och svar angående en möjlig lokalisering av ett bioraffinaderi i anslutning till Östrands massafabrik.

Vad är det SCA vill bygga vid Östrand?

Östrand är en möjlig lokalisering för ett framtida bioraffinaderi. I det planerade bioraffinaderiet kommer restprodukter från skogsbruk och skogsindustri att användas för produktion av förnybara biodrivmedel. Även andra bioprodukter såsom biokemikalier och biokol kommer att produceras.

Varför ett bioraffinaderi?

SCA vill växa inom förnybar energi och erbjuda fler produkter som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Med ett effektivt skogsbruk, industriell tradition och innovativ utveckling, finns goda förutsättningar att skapa framtidens biodrivmedel.
De biodrivmedel som skulle kunna framställas kan ersätta vanlig fossil bensin och diesel, vilket leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Biokolet skulle kunna ersätta fossila bränslen i anläggningar för t ex el- och värmeproduktion. Produktion av biodrivmedel skulle också öka förädlingsvärdet på all skog och gynna hela regionen.

Hur mycket skulle ett bioraffinaderi på Östrand kunna producera?

Total produktionskapacitet beräknas kunna uppgå till ca 300 000 ton biodrivmedel årligen. Det är en volym som ungefär motsvarar förbrukningen av bensin och diesel i Västernorrlands och Jämtlands Län eller 3-4 % av Sveriges nuvarande drivmedelsförbrukning. Dessutom skulle anläggningen producera en typ av biokol.

Varför vill SCA bygga anläggningen just i Timrå?

Det finns många fördelar med att integrera ett bioraffinaderi med ett sulfatmassabruk.
Bark, svartlut och ånga kan t ex tas direkt från massabruket till drivmedelsproduktionen. Till produktionen kan också biomassa (sågspån, bark och grot) användas. Biomassa transporteras redan idag till Östrand från sågverk och skog i regionen. 2018 blir Östrand ett energieffektivt massabruk i världsklass. Ett bioraffinaderi länkat till Östrand, skulle nyttja restprodukter och lokalproducerad grön el från massabruket. Systemtänket och ambitionen att sluta kretsloppet skulle göra att ett unikt projekt tog plats i Timrå.

När startar bygget?

Det finns inga beslut fattade om byggnation av anläggningen. Just nu prövar SCA möjligheten för en etablering vid Östrand. Om det blir byggstart beror bland annat på vilken lagstiftning och vilka villkor som gäller för biodrivmedel om några år, när förutsättningarna för ett beslut finns på plats.

Vad skulle göra SCAs anläggning unik?

Den stora skillnaden är främst att råvaran till bioraffinaderiet skulle komma från skogen. Men också att skogliga energirester från andra tillverkningsprocesser, t ex Östrand, kan återvinnas till biodrivmedel. Dessutom skulle anläggningen kunna drivas på SCA-producerad grön el från Östrand. Det är systemtänket och ambitionen att sluta kretsloppet som gör projektet riktigt unikt.

 

Vilken kommunikation kommer ske med berörda intressenter?

Under projektets gång kommer flera dialogprocesser att ske i form av samråd och möten med berörda parter, kommunpolitiker, näringslivet, organisationer, föreningar och privatpersoner. Allmänheten kallas till samråd den 21 mars 2018.

Prenumerera på SCAs nyhetsbrev om vad som händer på Östrand. Nyhetsbrevet berättar både om Östrand/Helios och planerna på ett bioraffinaderi.

Projekt Helios är en av de största industriinvesteringarna i Sverige genom tiderna och den största i Norrland någonsin. Projektet innebär att SCA Östrand fördubblar sin produktionskapacitet från 430 000 ton till 900 000 ton och får den största produktionslinjen för blekt barrsulfatmassa i världen.
I och med Helios får SCA ett energieffektivt massabruk i världsklass och det öppnas upp möjligheter att koppla på ytterligare energiprocesser i form av biodrivmedelsproduktion. Biodrivmedel tillverkade av skogsråvara samt återvunnen energi från Östrand och Ortviken.

Hur många nya jobb uppskattar ni att anläggningens kommer att generera?

Det är för tidigt att uppskatta antalet arbetstillfällen i en driftfärdig anläggning. Under byggnationen  kan 50-100 nya arbetstillfällen genereras direkt kopplat mot anläggningen. Utöver detta det skapas även möjligheter för näringstillväxt för restauranger, entreprenörer och liknande.

Vilka typer av jobb kommer att finnas?

I en sådan här anläggning kommer det att behövas flera olika typer av yrkeskategorier. Drifttekniker, ingenjörer, underhållstekniker för mek och el etc.

Kommer det att lukta från bioraffinaderiet?

Stor vikt läggs vid att säkerställa att lukt elimineras bland annat genom att sluten hantering av t.ex. bark och sågspån. Färdiga produkter som biobensin och biodiesel kommer hanteras i helt slutna system.

Kommer det att bullra från anläggningen?

På ett raffinaderi förekommer utrustning som vid drift av anläggningen alstrar ljud, såsom pumpar, kompressorer, fläktar mm. Även hantering av biomassa, fackling och transporter genererar buller. Anläggningen kommer att konstrueras på ett sådant sätt att bullernivåerna minimeras. Under byggnation av anläggningen kommer dock en del buller uppstå.

Hur mycket mer trafik blir det?

Transporter kommer att ske av fast träråvara till anläggningen i form av spån, bark, grot samt kemikalier och olika insatsvaror som behövs för processen. Den flytande råvaran i form av svartlut mm kommer att pumpas i ledningar från det intilliggande massabruket.

En bedömning är att antal lastbilstransporter i genomsnitt blir 120 lastbilar per dygn samt lika många tomtransporter ut, sammantaget 240 lastbilar per dygn. Dagens lastbilstrafik, inkluderat den trafik utbyggnaden av massafabriken beräknats ge, 530 fordon per dygn, ökar till 770 fordon per dygn.

Transporter av förnybar diesel och bensin från anläggningen och vissa intransporter av kemikalier kommer att ske med fartyg från kaj vid Östrands massabruk. Fartygsanlöpen bedöms till i storleksordningen 100 fartyg per år.

Finns det risker med anläggningen?

Riskerna med den planerade verksamheten på Östrands bioraffinaderi utgörs av brand, gasutsläpp eller explosion kopplat till hanteringen av spån, bark och pellets, samt till produktion eller användning av brandfarliga produkter och gaser som bensin, diesel, vätgas och gasol.

Riskerna som bioraffinaderiet tillför är inte nya eller okända. De brandfarliga vätskor och gaser som kommer att hanteras på bioraffinaderiet hanteras på många raffinaderier och bränsleterminaler i Sverige och på andra platser i världen. Exempelvis på raffinaderier i Göteborg och Lysekil. För den här typen av anläggningar finns det rigorösa krav. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tar fram riktlinjer för hur anläggningen skall utformas så att det skall vara säkert för de som har sin arbetsplats i anläggningen och för omgivande bebyggelse. Säkerhetsfrågorna är av högsta prioritet. SCA och berörda myndigheter kommer tillse att de risker som är förknippade med verksamheten hanteras på bästa sätt.

Kommer det att ske utsläpp i vattnet ifrån anläggningen?

Det kommer att uppstå avloppsvatten i procesen som kommer att renas innan det leds till havet, antingen i massabrukets rening eller i egen utrustning för bioraffinaderiet. Dagvatten kommer att samlas upp och ledas till en dagvattenanläggning. 

Hur stor blir anläggningen?

Området för anläggningens alla delar blir ca 20 ha, ungefär ytan av 40 fotbollsplaner. Det kommer att finnas silos, tanklager, byggnader med torkar. Anläggningen planeras att vara i drift dygnet runt och 365 dagar per år. Produktionen av biodrivmedel planeras till i storleksordningen 300 000 ton kolväten per år vid fullt utbyggd anläggning.

 Fotomontage framtagna av Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB.

 

Får allt plats på ytan vid Östrand?

Dagens yta räcker inte för bioraffinaderiet. Det behövs ytterligare yta och området för det planerade bioraffinaderiet behöver stabiliseras. För att säkerställa stabiliteten för hela landområdet kommer en förstärkning att anläggas i form av t ex en dubbelspont. Förorenade sediment som finns i vattnet idag kommer att stabiliseras och nyttiggöras för planerad landbyggnad. En förstärkningslinje, stabil och tät barriär, byggs i viken på betryggande avstånd från den spärrade strandzonen.  Då säkerställs stabiliteten för hela landområdet ända upp till järnvägen.

Hur blir det med Merlobäcken?

Förstärkningslinjen som behövs för stabilisering och utökning av landyta, ansluter i väster till land cirka 15 m norr om Merlobäckens mynning. Man kommer kunna följa Merlobäcken ända till havet och mynningen blir oförändrad.

Hur fungerar processen?

Bioraffinaderiet kommer att bestå av två linjer.

 

Linje 1
Råvara: Sågspån, Bark, grot Restprodukter från skogsbruk, sågverk och massabruk blir råvara till processen. Processen i korthet:  Syre tas bort från råvaran och resultatet blir förnybart kolväte och vatten. Kolvätet som bildas kan sedan vidareförädlas till förnybar bensin och diesel.

Linje 2
Råvara: Svartlut från Östrands massabruk. Restprodukten svartlut från tillverkningen av pappersmassa innehåller mycket lignin. Processen i korthet: Ligninet i svartluten processas till ligninolja som sedan vidareförädlas till förnybar bensin och diesel.

Det planerade bioraffinaderiet kommer att byggas ut i etapper. Först byggs och tas linje 1 i drift. Därefter byggs linje 2 för att uppnå fullt utbyggd anläggning.

 

Samrådsunderlag

Fördjupad information finns i Samrådsunderlaget.