Virkesvolymen i SCAs skogar består av 43 procent tall, 39 procent gran, 13 procent lövträd samt 5 procent contorta.
Gran
Granens latinska namn är Picea abies. Granen invandrade till Sverige från norr och öster för cirka 5 000 år sedan och är Sveriges vanligaste trädslag.
En gran kan bli uppemot 60 meter hög och barren är mörkgröna, styva och 1-2 cm långa. Granen trivs på såväl friska som blöta marker samt på bördiga och medelgoda marker. Däremot trivs den sämre på torra marker och på styv lera.
Tall
Tallens latinska namn är Pinus silvestris. Tallen är Sveriges näst vanligaste trädslag, efter granen.
En tall blir ofta mellan 20 och 30 meter hög och barren sitter två och två, är blå- till grågröna och 3-4 cm långa. Den trivs bäst på torr mark som är medelgod eller svagare. Den trivs även på frisk, medelgod och finjordsrik mark.
Contorta
Cirka 280 000 hektar av SCAs marker har planterats med Pinus contorta. Contortatallen växer 35-40 procent bättre än svensk tall och har en bättre etablerings- och överlevnadsförmåga.
SCAs contortaskogar härstammar från Yukon och British Columbia i västra Kanada. Det var där som Stig Hagner, skogsvårdschef vid SCA mellan 1964 och 1991, samlade in frön och ympris. Det blev sedan grunden till SCAs contortafröplantager.
Allt mer contortaarealer börjar nu bli gallringsmogna. Under de kommande 20 åren kommer SCA att kunna gallra mellan 100 000 och 300 000 m3 contorta per år.
Lövträd
Med benämningen lövträd menar vi exempelvis björk, al, asp, sälg och rönn. Björken är Sveriges vanligaste trädslag följt av asp.
På latin heter björk Betula pendula, asp heter Populus tremula, al (klibbal) heter Alnus glutinosa, rönn heter Sorbus aucuparia och sälg heter Salix caprea.
Källa: Skogsencyklopedin