Torv - ännu ett lovande biobränsle från SCA

– Torvbrytning är extremt väderkänsligt så man får inte ha dåliga nerver! I år har vi haft en kanonsommar så vi kommer att få ett mycket bra produktionsresultat, säger Rainer Holmberg, platsansvarig för Saltmyran.

De grå regnmolnen hänger lågt över Saltmyran när SCAs personaltidning Inside kommer på besök i mitten av augusti. Området är stort, från kontoret och verkstaden får man köra ungefär tre kilometer tills täkten tar slut.

– SCA äger inte täkten utan har koncession, rättighet, att bryta torv till och med 2020. Sedan kan vi söka förnyad koncession, förklarar Lars Södersten, SCA Norrbränslens marknadschef i Väster- och Norrbotten. SCA har även torvbrytning på Docksmyran och Långmarksflon i Jämtland.

Rainer Holmberg håller i frästorv, som är som ett slags pulver, medan Lars Södersten visar upp stycketorv

Torven består av fuktälskade växter, främst vitmossor och starr, som inte förmultnat fullständigt på grund av alltför fuktiga och syrefattiga förhållanden. Torven har bildats genom att markområden blivit sumpmarker eller genom att sjöar växt igen.

Fräser tunna lager

När man ska bryta ett nytt område så måste man börja med att dika bort vattnet och ta bort all vegetation. Sedan tas det översta marklagret bort så att man når torven. SCA tillverkar både stycketorv och frästorv.

– Stycketorv tillverkar vi genom att ta upp torven och trycka den genom speciella munstycken så att vi får 10-20 cm långa korvliknande stycken. Sedan vänds ”korvarna” då och då och får torka på marken i några veckor tills vi bedömer att de är tillräckligt torra. Därefter skrapas de ihop i en sträng och när strängen är tillräckligt stor lastas korvarna i torvvagnar och körs till stora stackar som täcks med plast, säger Lars.

Rainer visar frästorv som skrapats ihop i långa strängar. Efter torkning läggs den i stora stackar. När torven väl har torkat är det svårt att få den helt blöt. Så vid regnigt väder är det bara ytan som blir fuktig.

– Frästorv blir däremot som ett pulver. Man börjar med att fräsa upp de översta centimetrarna av torvtäcket. Sedan vänds torven på marken några gånger för att skynda på torkningen. Därefter skrapas den ihop i en sträng. Det upprepas några gånger tills strängen är tillräckligt stor, cirka 1,5 meter bred och en meter hög. Sedan lastar vi torven och kör den till stora stackar som packas med pistmaskin utomhus. Det är viktigt att packa stacken rätt eftersom vi vill ha så lite syre i högarna som möjligt, för att minska risken för brand. Den största frästorvsstacken vi haft var på ungefär 48.000 m3! säger Rainer.

Värsta fienderna

Torvbrytningens värsta fiender är vädret och brandrisken. – För att kunna bryta torv måste vi ha fint, torrt väder, annars blir det bara svart gegga av allt. Har det regnat några dagar så tar det någon dag eller två innan vi kan återuppta arbetet. I fjol regnade det mycket så då tillverkade vi knappt 48.000 löskubik här på Saltmyran.

 Läs resten av torv-artikeln i SCA Inside Forest Products 4/2011

Text Misan Lindqvist Bild Per-Anders Sjöquist