Genom att ta reda på hur och varför maneten kan binda så mycket vatten hoppas forskarna på syntetisk väg kunna konstruera liknande högabsorberande strukturer.
Under tre år har forskare vid Institutet för livsmedel- och bioteknik och Chalmers tekniska högskola arbetat med att kartlägga manetens mekanism. Professor Paul Gatenholm vid Chalmers ser stora möjligheter att använda sådana kunskaper industriellt.
− Dagens blöjor använder små pulverpartiklar som suger upp urinen och omvandlar dem till gel. Det fungerar i och för sig bra, men upptagningsförmågan hos partiklarna försämras kraftigt när det handlar om saltvatten. Eftersom människans kroppsvätskor är salta är det mindre lyckat, säger Paul Gatenholm och förklarar att maneten redan har löst detta problem.
Forskarnas arbetshypotes är att det är manetens hierarkiska uppbyggnad som är grunden till att den kan behålla så mycket vatten. Manetgel består av supramolekylära strukturer uppbyggda av polysackarider och proteiner. En principskiss över denna uppbyggnad är utgångspunkt för vidare forskning mot en framtida superabsorbent. Om fem-sex år hoppas Paul Gatenholm ha en prototyp framme. Det kan vara morgondagens material för blöjor och liknande produkter, och utvecklingen följs noggrant av forskningsavdelningen på SCA Personal Care.
SCA samarbetar med Chalmers sedan 1990. I januari 2007 fördjupades samarbetet vid ett nytt tvärvetenskapligt centrum i Göteborg. Centrumets inriktning är strukturdesign av supramolekylära biomaterial med unika funktionella egenskaper.