Contortatallen är en nykomling i de svenska skogarna. Planteringen inleddes för bara knappt 40 år sedan och nu börjar den nya virkesresursen komma till användning.
Den kanadensiska contortatallen växer så det knakar i de svenska skogarna. Contortan har flera fördelar framför sin svenska släkting.
SCA tillhörde pionjärerna och kom i gång med contortaodling i stor skala i början av 1970-talet. Fröerna var noga utvalda för att passa det svenska klimatet.
− Planteringen var som mest omfattande från slutet av 1970-talet till mitten på 1980-talet. Sedan dämpades utvecklingen något, men SCA har fortsatt att plantera under alla år och det kommer vi att göra även framöver, säger Åke Westberg, projektdirektör vid SCA Forest Products.
Contortatallen har redan gett och kommer att fortsätta ge stora produktionsökningar. Contortan växer 40 procent snabbare än den svenska tallen. Den har också visat sig stå emot exempelvis älgskador och svampangrepp bättre.
Gallring i de tidigaste contortaplanteringarna har kommit igång i stor skala och ger ett betydande tillskott av ny virkesråvara. Det skulle ha dröjt ytterligare minst tjugo år om man planterat tall i stället. Om ett 30-tal år kommer de äldsta planteringarna att vara mogna för slutavverkning.
− Nu kommer det ut ungefär 200 000 kubikmeter contortavirke per år från gallringen i våra skogar. Och den siffran kommer att stiga upp mot en halv miljon inom ett decennium, säger Åke Westberg.
"Vårt mål är att 20 procent av den yta vi avverkar varje år ska återplanteras med contorta."
Hittills har contortavirket till stor del använts för tillverkning av CTMP, en kemisk termomekanisk massa som utgör basen i exempelvis kartongmaterial.
− Där har contortan unika egenskaper. Kartongen blir bulkig, vilket innebär att man kan sänka kartongens vikt med bibehållen tjocklek. Detta har bland annat utnyttjats i mjölkförpackningar, där man vill ha hög böjstyvhet så att förpackningarna håller formen även när de staplas på varandra. Samtidigt vill man ha så låg vikt som möjligt, säger Åke Westberg.
Han förklarar att contortans unika egenskaper beror på att fibrerna ser annorlunda ut än i den svenska tallen. Fördelar har även visat sig i fabriksförsök med blekt sulfatmassa som används för tillverkning av mjukpapper, det vill säga hushålls- och toalettpapper och liknande.
− Contortafibern ger hög styrka redan vid liten energiinsats i pappersbruket, vilket bidrar till goda produktegenskaper.
Contortatallen har även goda egenskaper som råvara för sågade trävaror. Men de träd som avverkas vid gallring har ännu inte de dimensioner som gör dem intressanta som sågtimmer, så trävaror av contorta dröjer ännu någon tid, tills träden växt på sig.
I dag har SCA cirka 280 000 hektar contorta planterad, vilket är närmare hälften av den totala contortaarealen i Sverige.
− Vårt mål är att 20 procent av den yta vi avverkar varje år ska återplanteras med contorta, säger Åke Westberg.
Kortad artikel från SCAs koncerntidning SHAPE 2/2008